Läs senare

Mer kontroll av säkerheten

Nästa sommar kommer ett nationellt rapporteringssystem för olyckor och
tillbud att införas i förskolan, föreslår en utredning. Men forskare varnar för att ett fyrkantigt säkerhetstänkande kan
begränsa barnens kreativitet och lust.

20 okt 2013

Foto: Pelle Hybbinette
Idag finns ingen samlad statistik över hur ofta och på grund av vad barn skadas, eller riskeras att skadas, under den tid de är i förskolan. Det vill regeringen ändra på och därför har juristen Karin Karlsbro under det senaste året lett en utredning kring hur ett nationellt rapporteringssystem om förskolebarns säkerhet skulle kunna utformas.

– Utan kunskap om vad som sker är det svårt att veta vilka förändringar som krävs för ökad trygghet och säkerhet, säger hon.

Utredningen Fri att leka och lära blev klar innan sommaren och föreslår att förskolechefen blir ansvarig att samla in anmälningar om alla olyckor och tillbud som sker. Dessa ska rapporteras till huvudmannen, som årligen skickar uppgifterna till Skolverket. Myndigheten föreslås i sin tur sammanställa statistiken.

Karin Karlsbro säger att hon är väl medveten om att förskolechefer och förskollärare redan i dag har en stor administrativ börda och att det därför är viktigt att rapporteringssystemet blir enkelt att använda.

– Samtidigt är personal inom förskolan van vid att jobba med ständig kvalitetsutveckling, det här blir en del av dokumentationen, säger Karin Karlsbro.

Utredningen är nu ute på remiss till bland annat många av Sveriges kommuner, barnombudsmannen, lärarfacken och de största fristående förskoleaktörerna. Senast i oktober ska remissvaren vara klara.

– Innan dess ger regeringen ingen kommentar, säger förskoleminister Maria Arnholms pressekreterare Carl Otto Berg.

Utredningen har varit noga med att göra avgränsningar på vad som är en olycka och ett tillbud. Det är inte meningen att minsta skrubbsår ska rapporteras.

– En olycka definierar vi som något som inträffar som leder till att barnet inte kan vara kvar i verksamheten, att det måste lämna förskolan, säger Karin Karlsbro.

Men personalen behöver inte följa upp och rapportera vad som sedan händer, om barnet behöver uppsöka sjukvård eller om det räcker att komma hem och vila.

Ett tillbud definieras som en händelse som, om den hade hänt, skulle kunna ha lett till en olycka.

– Att ett svårt allergiskt barn höll på att få i sig fel föda är ett exempel. Eller en brand som upptäcks innan någon skadas, säger Karin Karlsbro.

En som under många år har uppmärksammat att ett alltför strikt säkerhetstänk kan begränsa barnen i kreativitet och utmaningar, särskilt när det gäller förskolegården, är Patrik Grahn. Han är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

– Jag tror att det i grunden kan vara positivt med ett gemensamt rapporteringssystem. Förhoppningsvis kan det leda till mer fokus på diskussionen om hur lekmiljön ser ut. Men det är viktigt att instruktionerna till personalen i förskolan är tydliga med att de inte bara ska titta på risker, då kan barnens lust glömmas bort, säger Patrik Grahn.

Han menar att många i dag har ett alltför fyrkantigt och felaktigt säkerhetstänk. Patrik Grahns studier har till exempel visat att buskage, träd och ojämnheter ofta tas bort på förskolegårdar i tron att barnen då löper mindre risk att skadas.

– Främst kommer sådana påtryckningar från föräldrahåll. De känner sig inte trygga om inte personalen ständigt kan se deras barn.

Men det leder enligt Patrik Grahn i stället till motsatt effekt. Om barnen får lära sig att utforska olika naturliga miljöer från det att de är mycket små, lär de sig själva var gränserna går och växer successivt tillsammans med sin omvärld.

– Det ger en viktig motorisk träning som skyddar barnen. Därför ökar säkerhetsriskerna om de naturliga miljöerna tas bort till förmån för platta planer och lekredskap, säger Patrik Grahn.

Fallolyckor är den absolut vanligaste orsaken till att barn skadas, visar statistik som utredningen har tagit fram. Och där är lekredskapen en stor bov i dramat, menar Patrik Grahn.

– Konstruktionen av exempelvis en klätterställning vaggar in barn och personal i en falsk tro om att den är säker. Barnen är inte medvetna om hur högt upp de är. Träd är däremot pedagogiskt utformade. Grenverken blir glesare, stammen smalare och detta signalerar till barnen att de måste ta det försiktigt.

Patrik Grahn har bland annat myntat begreppet ”kojindex” som ett mått på hur pass stimulerande och inbjudande förskolegården är för barnen.

– Ju fler kojor, ju bättre gård. På gårdar med stora variationer i miljön upptäckte jag att barnen hade kojor överallt, de får möjlighet att ta miljön i besittning.

Det leder till att barnen sprider ut sig i stället för att kuta runt i klunga på en asfalterad plan, vilket ofta blir resultatet på gårdar som i huvudsak består av en sådan.

– Det är inte så konstigt. Om förskolegården bara består av en stor platt yta inbjuder det inte till så mycket annat än att rusa runt. Och då är risken stor att barnen krockar med varandra vilket kan leda till allvarliga skador. Det är viktigt att tänka på de aspekterna när miljön granskas utifrån ett säkerhetsperspektiv, säger Patrik Grahn.

I utredningen görs även en genomgång av vilka lagar och regler som i dagsläget reglerar förskolebarns säkerhet. Det finns en sammanställning över aktuella avsnitt i alltifrån miljöbalken, byggnadslagstiftningen till produktsäkerhetslagen. I dagsläget innefattar inte arbetsmiljölagen förskolebarn, de får så att säga åka snålskjuts på personalens rättigheter. Även detta har utredningen tittat närmare på. Men Karin Karlsbro anser inte att barnen skulle gagnas av att arbetsmiljölagen utökas till att även omfatta dem.

– Jag ser hellre en förändring av skollagen där det blir obligatoriskt för varje huvudman att bedriva ett kontinuerligt säkerhetsarbete, anpassat för just sina förskolor, utifrån de lagar som redan i dag omfattar förskolebarns säkerhet. På så vis anser jag att utredningens förslag bättre tillgodoser barns behov än vad en utökad arbetsmiljölag skulle göra, säger hon.

En händelse måste dessutom vara av allvarligare karaktär för att klassas som olycka i arbetsmiljölagen än de definitioner som görs i utredningen. Och ibland kan barns och vuxnas arbetsmiljö stå emot varandra, poängterar Karin Karlsbro. Och i de situationerna finns inga svar att få i arbetsmiljölagen.

– Låga eller höga stolar är ett sådant exempel.

Utredningens förslag i korthet

  • Införandet av ett nationellt rapporteringssystem. Förskolechefen samlar in underlaget och rapporterar detta till huvudmannen som i sin tur vidarebefordrar det till Skolverket.
  • En förändring av skollagen som innebär att huvudmannen måste bedriva ett målinriktat arbete för barnens säkerhet.

Dessa förändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

LÄS MER

Hela ”Fri att leka och lära – ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan” hittar du på http://www.regeringen.se/sb/d/16745/a/214974

Fråga

Vilken inskolningsmetod använder ni i er förskola?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin