Läs senare

Min bror och jag

13 apr 2016


Jag har tidigare skrivit här om både min mamma och min pappa, om hur de på olika sätt format den jag är. Men jag har inte berättat om min bror. Det finns mycket trevligt att säga om honom, till exempel att han är rolig, snäll och smart och har tre fina söner. Som barn var han biltokig, han kände till alla märken och kunde utbrista saker i stil med: ”Men, titta där är en Volvo med opelnavkapslar” där vi satt i baksätet på väg till landet eller någon släkting.

När jag tänker på hur det var när vi var små minns jag det som att vi höll ihop mot yttre ”hot” men jag känner också ett styng av dåligt samvete – för som den lillebror han var fick han inte alltid vara med mig och min kompis i leken. Äldst fick bestämma mest. Nu vill jag lugna oroliga läsare genom att berätta att allt har gått fint för min brorsa, trots en bossig syrra. Eller kanske tack vare, vem vet? För den vi är i syskonskaran påverkar oss som vuxna. Läs mer om det på sidan 38, under vinjetten Vuxenvardag.

På vår webb har vi varje månad en fråga till er läsare. Hur många som svarar brukar variera en del, om jag ska vara ärlig. Men den här gången smällde det till ordentligt. Aldrig har vi fått så många svar som förra månaden när vi undrade hur stora era barngrupper är för tillfället. Helt klart är den en mycket aktuell fråga. Kommentarerna vi fick på vår Facebooksida visar också att frågan är komplex på flera vis. Till exempel eftersom det inte är helt givet vad som räknas som en barngrupp. Det finns storförskolor och storarbetslag där det traditionella avdelningstänk­andet inte används och det verkar som om kommuner och andra huvudmän räknar och rapporterar på olika sätt.

Just storarbetslagen ifrågasätts av forskarlaget i Göteborg, Pia Williams, Sonja Sheridan och Ingrid Pramling Samuelsson, som undersökt barngruppernas storlek. De menar att det sättet att organisera verksamheten bland annat leder till för många kontakter, framför allt för de yngsta barnen. Läs mer om vad de kommit fram till i sin forskning på sidan 14.

Annan intressant forskning i det här numret hittar du i temat om måltiden. Ett forskarteam i Kungsbacka har undersökt hur egna attityder om mat och matsituationen påverkar hur förskolläraren förhåller sig vid måltiden i förskolan.

Till sist: Som jag berättade om i förra numret håller vi på att göra om layouten för Förskolan, det ska bli klart till nummer sju. Vi hoppas att tidningen ska bli mer dynamisk, lättläst och modern. Det mesta av innehållet kommer du att känna igen, men några nya inslag blir det också. Dessutom arbetar vi med att ta fram ett nyhetsbrev, missa inte att anmäla dig till det. Och som inte det vore nog startar nu jobbet med att göra om vår webb, förhoppningsvis blir det klart innan året är slut. Håll utkik!

Fråga

Vad tror du skulle kunna locka fler att bli förskollärare?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin