Ingår i temat
Lugn och ro
Läs senare

Mindfulness ger barn ro

Forskning visar att olika metoder för att lära barn att bli mer närvarande i nuet och mindre splittrade skapar lugn och ett ökat välbefinnande hos barnen.

07 dec 2014
Mindfulness ger barn ro
Foto: Henrik Witt

Dagens barn är så stressade är en vanlig uppfattning. Förskolebarn av i dag är splittrade, forcerade, högljudda och har svårt för att koncentrera sig är en annan. Inte alltid och jämt, men oftare än förr, tycker många äldre förskollärare och syftar på 1970- och 1980-talen när de säger förr. De får medhåll av forskaren Yvonne Terjestam, filosofie doktor i utvecklingspsykologi och lektor vid Linnéuniversitet. När hon i början av 1990-talet studerade barn och ungas psykiska hälsa var resultaten så negativa att hon trodde att hon hade kodat fel.
– Men det visade sig att jag bara var tidigt ute och följde början på den nedåtgående utveckling som vi ser resultatet av i dag, säger hon.

En annan som också håller med är förskolläraren och specialpedagogen, numera författaren och föreläsaren, Ylva Ellneby som på frågan om det är en myt att dagens barn är mer stressade än gårdagens svarar att det tvärtom är dagens sanning.

– Vi lever i en annan tid nu på gott och ont. Även vuxna är mer stressade i dag. Vi har krav på oss att vara väldigt bra inom alla områden, säger hon och fortsätter:

– Hela vår livsstil är mer forcerad i dag och den nya tekniken gör att vi inte längre koncentrerar oss på en sak utan gör allt på samma gång. Barnen ärver de vuxnas livsstil och även om det finns många fördelar med ”multitasking” så gör det att små barnhjärnor inte får den tid de behöver för att smälta alla intryck.

En annan bidragande orsak enligt Ylva Ellneby till att många barn i dag är stressade är att de ofta har långa dagar fulla av aktiviteter, både i förskolan och på fritiden.

– Små barns behov består egentligen av lugn och ro och anknytning. Och om att få uppleva världen på sina egna villkor. När det blir för mycket aktiviteter kan de inte säga ifrån utan får kanske ont i magen, blir väldigt lätt ledsna, arga eller speedade. Olika barn visar stress på olika sätt, säger hon.

Även vistelsen i förskolan ställer i dag allt högre krav på barnen.

– Vi vet i dag väldigt mycket om hur man utvecklas och lär sig saker och ger därför barnen mesta möjliga stimulans för att de ska utvecklas så snabbt som möjligt och lära sig så mycket som möjligt. Vi fyller både deras och våra egna dagar minut för minut. Tidigare gick saker lite långsammare, konstaterar Yvonne Terjestam och fortsätter:

– Jag har ett jobb där man behöver tänka efter ibland men om jag lutar mig tillbaka i stolen i tio minuter undrar folk vad jag sysslar med. Att inte göra något alls under en stund är i dag inte okej.

Både Ylva Ellneby och Yvonne Terjestam har intresserat sig för olika metoder för att öka lugnet och minska stressen hos barn. Och båda landade i metoder som handlar om mindfulness och i ett förespråkande av ett ökat användande av sådana metoder i förskolan och skolan.

Yvonne Terjestams forskningsresultat gjorde att hon började dammsuga forskningsvärlden efter metoder som kunde hjälpa. Men mycket av det som fanns handlade om att utveckla barns sociala och emotionella kompetens och det var inte det hon letade efter.

– Det jag hittade handlade om att få barn att bli något annat än vad de är. Om att få dem att växa upp i stället för ner med rötterna i jorden så att de står stadigt, exemplifierar hon.

Men så en dag stötte hon på den ideella föreningen Drömmen om det godas metoder för att skapa lugn och ro i skolan genom ökad mindfulness.

– Jag upplever föreningens medlemmar som väldigt seriösa och med stor kunskap om lugn och ro-metoder i skolan. De har utvecklat metoder som kan beforskas och är politiskt och religöst obundna vilket var en förutsättning för annars hade deras metoder varit alltför begränsade för att kunna studeras vetenskapligt, säger Yvonne Terjestam.

Den kritik som har framförts om att Drömmen om det godas metoder faktiskt har religiösa inslag menar hon är felaktig.

– Det finns mycket kunskap inom österländsk tradition om hur man förebygger sjukdomar och en del av de metoderna används inom de österländska religionerna men det betyder inte att metoderna i sig är religiösa. Drömmen om det godas metoder är helt sekulariserade, säger hon.

Det finns flera definitioner av mindfulness men den vanligaste handlar enligt Yvonne Terjestam om att vara helt närvarande i stunden på ett speciellt sätt.

– Det handlar om aktiv avslappning. Är man passivt avslappnad somnar man, förklarar hon.

Yvonne Terjestam har i två olika forskningsprojekt, Barn i balans I och Barn i balans II, studerat vad Drömmen om det godas metoder, som till exempel qigong, yoga, massage, avslappning och reflektion, får för effekter på barn i grundskolan. Resultatet var mycket positivt, metoderna leder bland annat till bättre trivsel, bättre relationer och mindre störd sömn. Metoderna tränar uppmärksamhet och lär barnen att vara närvarande i stället för splittrade vilket gör att de får bättre självkontroll. Och även om Yvonne Terjestams forskning genomförts i skolan fungerar metoderna enligt henne minst lika bra inom förskolan.

– Ju tidigare man börjar desto bättre. Det här handlar egentligen inte om några märkvärdiga metoder och för små barn är det naturligt med lugna stunder där de får begrunda saker. Det är vi som tillför stressen i deras tillvaro. Vi lever i dag inte på ett sådant sätt att vi blir bra på att bevara uppmärksamheten på en enda sak någon längre stund, säger hon.

Att de yngsta förskolebarnen är för små för att förstå metoderna spelar enligt Yvonne Terjestam ingen roll.

– Man behöver inte förstå. Träningen sker ändå när man gör övningarna, säger hon.

Olika metoder för att uppnå mindfulness har enligt Yvonne Terjestam blivit ”main-stream” i skolan i USA och även i Sverige sprids arbetssättet alltmer både i skolan och i förskolan.

LÄS MER

Må bra i förskolan: musik, yoga, lek, miljö, mindfulness, massage. Ylva Ellneby (2011). Förlag: Sveriges Utbildningsradio, UR

Mindfulness i skolan: hälsa och lärande bland barn och unga. Yvonne Terjestam (2010). Förlag: Studentlitteratur

Fråga

Vad tror du skulle kunna locka fler att bli förskollärare?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin