Läs senare

Motorik viktig för inlärningen

ForskningSmå barn med bra motorik har bättre inlärningsförmåga än barn med sämre motorik. Janna Gottwalds banbrytande forskning har fått internationell uppmärksamhet.

av Linda Kling
15 mar 2017
15 mar 2017
Foto: Shutterstock

Hur har du kommit fram till dessa resultat?

– Som en del av min doktorsavhandling genomförde jag ett stort projekt med 70 barn som var 18 månader gamla. Barnen fick fyra uppgifter, en som testade deras motorik och tre som testade deras kognitiva funktioner.

Den motoriska uppgiften gick ut på att sträcka sig efter en liten leksak och stoppa den i en låda med ett hål i. Det som mättes då var snabbheten.

Den finmotoriska utvecklingen hör ihop med de kogni­tiva färdigheterna.

Den första kognitiva uppgiften gick ut på att en glittrig leksak lades på bordet framför barnen och de blev tillsagda att de inte fick röra den. Efter 30 sekunder hade nästan alla barnen tagit leksaken, men de som var snabbast i den motoriska delen väntade betydligt längre än de andra.

Vad, vem hur:

Vem: Janna Gottwald, doktor vid Uppsala barn- och babylab, Uppsala universitet och forskare vid IPU Berlin.

Vad: Tillsammans med flera forskarkol­legor har Janna Gottwald skrivit artikeln ”An embodied account of early executive development: /…/” som publicerats i tidskriften Psychological Science.

Hur: Janna Gottwald har studerat 70 barn i 18 månaders ålder. De fick göra både motoriska och kognitiva uppgifter och det visade sig att de som hade bra motorik också var bättre på de kognitiva delarna.

I den andra kognitiva uppgiften ställdes en lite byrå med fyra lådor framför barnen. I en av lådorna lades en nalle och sedan gömdes byrån bakom ett draperi. Barnens uppgift var att ta fram nallen. Även här visade det sig att barnen som var bra på den motoriska delen presterade bättre, de mindes i större utsträckning i vilken låda nallen var gömd.

I den tredje kognitiva uppgiften ställdes barnen framför en genomskinlig låda med en leksak i. Uppgiften var att plocka ur leksaken ur lådan, som bara kunde öppnas med hjälp av en knapp. Men det var för svårt för de flesta.

Du har ändå kunnat dra en slutsats av projektet?

– Ja. Jag menar att detta ger tydliga tecken på att det finns ett förhållande mellan motorisk kontroll och intellektuella funktioner.

Vad betyder det?

– Att den ena funktionen styr den andra. Jag kan inte säga säkert om det är motor­iken som styr de kognitiva färdigheterna, eller tvärt om, men jag tror att det är så eftersom motoriken utvecklas före det kognitiva. Att god motorik skulle kunna förbättra kognitiva funktioner överensstämmer också med teorier om ”embodied cognition”, alltså ”the body shapes the mind”. Det betyder alltså att dålig motorisk utveckling hos små barn skulle kunna vara ett tecken på sämre inlärningsförmåga.

Vad avser du med motorisk utveckling, grov- eller finmotorik?

– Det jag har tittat på är finmotorik, så det jag kan argumentera för är att den finmotoriska utvecklingen hör ihop med de kognitiva färdigheterna.

Janna Gottwald är forskare och doktor vid Uppsala barn- och babylab.

Om du var förskollärare, vad skulle du göra om du upptäckte att ett barn verkade halka efter i den finmotoriska utvecklingen?

– Jag skulle hålla extra koll på det barnets kognitiva utveckling också. Märkte jag att barnet började halka efter även där så skulle jag argumentera för extra stöd. Jag skulle naturligtvis se till att barnet fick träna sin finmotorik extra mycket.

Det här är nydanande resultat och du har skrivit en artikel som blivit publicerad i Psychological Science, vad betyder det för dig?

– Det är jättestort och väldigt roligt. Jag hoppas att det kan leda till att fler vill fortsätta forska om detta. Mina resultat är ett första steg, men det behövs fler studier.

Det behövs mer forskning säger du. Om fler studier skulle påvisa samma resultat, vad skulle det innebära för till exempel förskolan?

– Då skulle vi kunna titta på barnens motoriska utveckling och upptäcka de som befinner sig i riskzonen för inlärningssvårigheter mycket tidigare än vi gör i dag. Och vi skulle kunna hjälpa dem jättetidigt. Jag hoppas verkligen att vi kommer dit, det är det som motiverar mig i min forskning.

Du kommer från Tyskland, men har bedrivit den här forskningen i Sverige, hur kommer det sig?

– Det stämmer. Jag har studerat och jobbat i Tyskland och har intresserat mig för barns utveckling, framför allt spädbarn. Gör man det så vet man att det bedrivs forskning i världsklass vid Uppsala barn- och babylab. Så jag sökte en doktorandtjänst där för fyra år sedan och fick den.

Fråga

Vilken inskolningsmetod använder ni i er förskola?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin