Läs senare

När kollegan mår dåligt

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön, men alla kan bidra till ett bra klimat på jobbet. Att ha högt i tak och att motverka fördomar om psykisk ohälsa kan leda till bättre hälsa.

11 feb 2015

Illustration: Janette Bornmarker

Den psykiska ohälsan ökar i samhället. Sedan 1980-talet är det fler och fler som drabbas av psykiska besvär som oro, ångest och depression och cirka en tredjedel av sjukskrivningarna i Sverige är relaterade till psykisk ohälsa. Trots att antalet sjuka har ökat är det fortfarande mycket tabu och tystnad kring psykisk ohälsa, vilket i sig gör att ännu fler blir sjuka. För att motverka negativa fördomar mot psykisk ohälsa drog den förra regeringen i gång kampanjen Hjärnkoll 2009. Det är arbetsgivaren som ska se till att ingen blir sjuk på grund av sitt arbete. Men du och alla andra medarbetare kan göra mycket för att alla ska må bra. En bra början är att prata om psykisk ohälsa och hälsa på jobbet. Alla på arbetsplatsen kan bidra till en öppen och saklig diskussion.Rickard Bracken är projektledare för Hjärnkoll. Han menar att de negativa föreställningarna och skamkänslorna som finns skapar stora problem.

– De försvårar för människor som varit sjuka att ta sig tillbaka in i arbetslivet igen. En vanlig fördom är nämligen att den som varit sjuk aldrig återhämtar sig. Den personen riskerar att efter att ha kommit tillbaka till arbetet fortsatt ses som sjuk eller svajig på något sätt, säger han.

Det allvarliga med den föreställningen är att den blir till en sanning för den som varit sjuk. Signalen är att de är sämre människor. En annan effekt av de attityder vi har är att personer som mår dåligt väntar med att söka hjälp och vård; det är för skamligt. Ett känt faktum är att ju tidigare den som är sjuk berättar om sina erfarenheter, och vid behov söker vård, desto snabbare återhämtning.

– Fördomarna som finns kring psykisk ohälsa beror säkert oftare på egen rädsla, men följden blir att den försvårar för människor att komma tillbaka. Därför är det viktigt att vi alla hjälps åt för att få bort vanföreställningarna, säger han.

Hälsofrämjande egenskaper på en arbetsplats är just öppenhet, respekt, högt i tak och nolltolerans mot ”tissel tassel”, och en acceptans att alla är psykiskt olika. Rickard Bracken menar att välfungerande arbetsplatser med tydlig ansvarsfördelning och rutiner är vaccin mot psykisk ohälsa.

– Ledare och medarbetare är inga superhjältar, utan det är organisationens uppgift att ge stöd så att alla har möjlighet att utföra sitt arbete på ett bra sätt, säger han.

Ordning och reda, rätt kompetens och inflytande över arbetsuppgifterna, att målen är tydliga, att man faktiskt har möjlighet att utföra sitt arbete och att inte ha alldeles för mycket eller för lite att göra, är andra friskfaktorer. Små arbetsgrupper är en annan omständighet för att upptäcka psykisk ohälsa i tid.

– På många arbetsplatser är personalgrupperna alldeles för stora. Då är det inte möjligt för chefen att se alla, vilket minskar möjligheten att upptäcka och ge ett anpassat stöd om någon inte mår bra, säger han.

Du som medarbetare kan förebygga psykisk ohälsa, men du kan även göra insatser om någon är på väg att bli sjuk, har blivit sjuk eller när personen kommer tillbaka efter sjukskrivning. Vår rädsla för psykisk ohälsa och för att göra fel kan få till följd att vi väljer att inte göra något alls, vilket är det sämsta alternativet. Det är viktigt att man är en medmänniska och visar att man bryr sig, men det måste alltid ske med respekt, menar Richard Bracken. Ett tecken kan vara förändrat beteende. En kollega som kanske tidigare var glad och social kanske börjar dra sig undan. En annan börjar glömma eller kommer ofta försent.

– Det viktiga är att berätta vad man ser och att göra det så tidigt som möjligt. Försök att inte döma utan göra det på ett empatiskt sätt. Det är bra om chefen tar samtalet, men en kollega kan också göra det, säger han.

Att bry sig om en kollega som blivit sjuk är också betydelsefullt. Psykisk ohälsa är förknippad med skam och då är det viktigt att visa att man tycker att personen fortfarande är en del av arbetslaget. När någon kommer tillbaka efter en sjukskrivning är det bra att visa att personen är saknad. Det gäller dock alltid att vara lyhörd och höra efter vilken typ av kontakt personen ifråga vill ha.

Öppenhet är alltid något som rekommenderas, men måste alltid avgöras från fall till fall.

– Alla är inte toleranta. Därför kan man inte berätta om sin sjukdom för alla, det är en avvägning, säger Rickard Bracken.

För att få igång det angelägna samtalet om psykisk ohälsa använder sig Hjärnkoll av ambassadörer. Det är människor med helt vanliga liv och arbeten som föreläser och utbildar. De har också egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Maria Morris Nilsson har valt att bli ambassadör. Hon arbetar på en förskola, är utbildad barnskötare och hantverkspedagog.

– Jag vill motverka fördomar och dela med mig av min livsresa, att det jag varit med om faktiskt kan få betydelse. Jag tycker det är viktigt att alla får en chans att komma tillbaka. Dessutom är det roligt att vara ambassadör, säger hon.

Hon poängterar att hon hade en väldigt kärleksfull barndom, men började må dåligt i yngre tonåren. I samband med en resa när hon var i tjugoårsåldern fick hon en psykos och fick diagnosen manodepressiv. Hon återhämtade sig snabbt och började arbeta igen som barnskötare. Under vissa tider har hon mått dåligt. Men är sällan sjukskriven några längre perioder numera, hon kan bromsa i tid, reser sig snabbt och är bättre på att agera än reagera.

– Jag är dock noga med att sjukskriva mig så fort jag känner av några tendenser. Jag är nog lite mer sjukskriven än andra, men det här sättet gör att jag håller mig frisk, säger hon.

Kost, vila, träning, massage, att sprida sin semester under hela året och att vara kreativ är hennes strategier för att må bra. Omgivningens förståelse och stöd är också viktigt för henne, både i privatlivet och på arbetet. Hon anser sig ha världens bästa arbetsplats, älskar sitt jobb och mår väldigt bra av att arbeta. Öppenhet och högt i tak gör att hon mår bra. Bekräftelse, att se varandra och uppmuntran, att lösa konflikter som uppstår är några friskfaktorer. Kan de inte fixa att lösa konflikten själva tar de hjälp.

– Bra rutiner, där alla alltid vet vad de ska göra och att den fysiska miljön är bra är andra faktorer, säger hon.

Det måste också finnas en pedagogisk utveckling på arbetsplatsen, möjlighet till egen utveckling, att arbetsplatsen är genomtänkt för barnen, att miljön är bra och att de som arbetar känner att ledningen bryr sig. Hennes chefer är väldigt stöttande och hon kan vara rak i sin kommunikation med dem. Maria Morris Nilsson har valt att vara öppen med sin sjukdom på sin arbetsplats och även det är bra för alla.

– Jag talar alltid om hur jag mår och behöver inte mörka om jag har en dålig dag, det ger mycket respekt, vågar jag så vågar andra, säger hon.

Tips till dig som kollega:

  • Försök bidra till en öppen och saklig diskussion om psykisk hälsa och ohälsa på arbetsplatsen.
  • Tala så mycket som möjligt med kollegan, men gör det på ett taktfullt och inkännande sätt.
  • Var likadan mot en person som kommer tillbaka efter en sjukskrivning för psykisk ohälsa som mot någon med en kroppslig sjukdom eller skada.

Källa: hjarnkoll.se

Fråga

Vad tror du skulle kunna locka fler att bli förskollärare?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin