Läs senare

När kritiken slår tillbaka

SupportenEfter en tuff dag på jobbet kan det kännas skönt att skriva av sig i sociala medier. Men det löser sällan problemen, och kan dessutom få tråkiga konsekvenser.

av Erik Ignerus
06 Aug 2018
06 Aug 2018
Illustration: Istock

I alla avtal ingår en så kallad lojalitetsplikt, även om den inte finns nedskriven. Den plikt som gäller i anställningsavtalet har utvecklats genom Arbetsdomstolens praxis och går ut på att det ska råda en ömsesidig lojalitet mellan arbetstagare och arbetsgiv­are. För dig som arbetstagare innebär det att du ska agera lojalt och värna arbetsgivar­ens intressen. Exakt hur den tar sig i uttryck kan sedan skilja sig åt beroende på vad du jobbar med och vilken roll du har i organisationen.

Det är också skillnad mellan privat och offentlig sektor. Genom att skriva under ett anställningsavtal i den privata sektorn ger du faktiskt upp en del av din yttrandefrihet, förklarar Lise Donovan som är chefsjurist på TCO och expert på arbetsrätt.

– I den privata sektorn är lojalitetsplikten starkare. Men det är svårt att säga precis var gränsen går eller vilka begränsningar det ger för vad man kan säga om sin arbetsplats och arbetsgivare. Det kan också variera väldigt mycket på olika arbetsplatser, men är även beroende av vilken roll man har i organisationen. Ju närmare företagsledningen du är desto starkare lojalitet förväntas du ha, säger hon.

Det som inte känns okej att ta upp på en middag ska man inte skriva om i sociala medier.

Att bryta mot lojalitetsplikten kan i värsta fall leda till uppsägning eller avskedande. Du kan också tvingas att betala skadestånd. Därför är det viktigt att tänka på hur du uttrycker dig om jobbet. Framför allt i sociala medier. Tar du upp någonting hemma vid matbordet är det lättare att behålla kontrollen över informa­tionen. Men på nätet vet du inte vem som läser och risken att ditt inlägg får spridning på sätt du inte hade kunnat ana finns alltid.

Många arbetsgivare har även en policy för hur man som anställd ska agera i sociala medier. Det kan vara bra att diskutera policyn på sin arbetsplats tillsammans med chefen så att man vet hur arbetsgiv­aren ser på de här frågorna.

Är du illojal om du bär förskoleuppprorets tröja?

I lagar och centrala kollektivavtal finns det inga hinder mot att du som anställd bär en sådan tröja. Men det kan finnas riktlinjer på din arbetsplats som reglerar det. Lärarförbundets råd till dig som medlem är att ta reda på hur din arbetsgivare ser på detta, om du är osäker kan du ringa till din lokalavdelning och fråga. Läs också igenom de riktlinjer som finns på din arbetsplats. Är du osäker på om det finns riktlinjer kan du fråga din arbetsgivare.

Källa: Lärarförbundet.

– Det som inte känns okej att ta upp med några okända personer på en middag ska man definitivt inte skriva om i sociala medier. Att skriva i affekt är aldrig bra heller, då är det lätt att omdömet sviktar och att man går för långt i sin kritik, säger Lise Donovan.

Två viktiga saker att tänka på när det gäller sociala medier är att inte vara för specifik och att inte hänga ut enskilda personer. Det är oftast bäst att låta bli att skriva öppet och detaljerat om den egna arbetsplatsen eller peka ut en viss chef på jobbet. Arbetar du i en fristående verksamhet skulle det du skriver om till exempel gruppstorlekar faktiskt i förlängningen kunna drabba arbetsgivaren ekonomiskt.

– Oftast är det ingen fara att ta upp allmänna problem som inte går att koppla till arbetsgivaren. Det är när man kopplar något till den egna arbetsgivaren som det är lätt att hamna i någonting som kan anses vara illojalt.

Tänk också på att det till exempel på Facebook ofta är ganska lätt att ta reda på var du jobbar.

– Normalt sett behöver nog inte det här vara så svårt, det är i mångt och mycket sunt förnuft som gäller, säger Lise Donovan.

Känner du dig tveksam över om det du vill skriva är okej är det nog alltså bäst att avstå. Vill du väcka uppmärksamhet kring missförhållanden finns det säkrare vägar att ta till. Har du en anställning inom kommunen finns alltid möjligheten att vända dig till en journalist och berätta i princip vad som helst, så länge det inte omfattas av så kallad kvalificerad sekretess.

Se bara till att det finns en utgivare på tidningen, radio- eller tv-kanalen som ansvarar för innehållet och tänk på att vara tydlig med att du vill vara anonym. I det fallet gäller meddelarskyddet som gör att journalisten inte får avslöja var uppgifterna har kommit ifrån. Dessutom finns också ett förbud mot efterforskning och repressalier, vilket gör att din arbetsgivare inte får ställa frågor om vem som lämnat uppgifter eller på något annat sätt försöka snoka reda på det. Arbetsgivaren får inte heller bestraffa dig på något sätt. Att du har läckt information ska inte ge dig några negativa konsekvenser på jobbet.

För dig som jobbar i en fristående verksamhet finns ett liknande, om än inte riktigt lika heltäckande, skydd. Lagen om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter gäller sedan 2017 och ger den som jobbar inom till exempel skolväsendet där verksamheten är helt eller delvis finansierad av offentliga medel i stort sett samma rättigheter som en kommunanställd.

En viktig skillnad jämfört med skyddet för offentligt anställda är att inte alla typer av repressalier kan leda till bestraffning.

– I lagen står det att den som utsätter någon för repress­alier för att denne använt sig av sin meddelarfrihet döms till böter eller fängelse i högst ett år om åtgärden utgör avsked­ande, uppsägning, meddelande om disciplinpåföljd eller något liknande. Andra repres­salier, som till exempel ute­bliven löneförhöjning eller kom­petens­utveckling, omfattas inte av lagens sanktioner, säger Lise Donovan.

Även den så kallade visselblåsarlagen som också kom under förra året ger dig som anställd möjlighet att väcka uppmärksamhet kring problem i den verksamhet som du arbetar i. Här kan du få skadestånd om arbetsgivaren på något sätt straffar dig för att du berättat om något. Två viktiga saker att komma ihåg när det gäller visselblåsarlagen är att kritiken först måste ha tagits upp internt med arbetsgivaren och att det ska röra sig om allvarliga missförhållanden, det vill säga något brott som kan ge fängelse eller jämförbara missförhållanden.

Tänk på detta innan du skriver om jobbet i sociala medier:

Använd sunt förnuft och följ policyn 

Skriv inget som du inte skulle kunna vara bekväm med att ta upp på en middag med några okända personer. Skriv inte i affekt och fundera på om det du skriver skulle kunna tolkas som illojalitet. Finns det en policy bör den följas.

Var inte för specifik

Häng inte ut chefens eller elevers namn och skriv inte ut vilken arbetsplats du jobbar på. Försök i stället att vara mer generell i din kritik. Glöm inte att det genom ditt namn kan vara lätt att ta reda på var du jobbar.

Tänk på att ditt inlägg kan spridas vidare

När du skriver något i sociala medier är det viktigt att komma ihåg att det kan spridas vidare på sätt som du inte har någon kontroll över. Även i en sluten grupp på Facebook kan det vara svårt att hålla koll på alla som är med.

Är problemen allvarliga – ta en säkrare väg

Det finns möjligheter att på ett skyddat sätt larma om saker som inte fungerar. Använd dem. Prata med ditt fackförbund. Handlar det om problem som behöver komma till allmänhetens kännedom så ta kontakt med en journalist. Det ger dig ett säkrare skydd.

Källa: Lise Donovan, chefsjurist TCO

Rösta

Vad skulle du helst vilja få fortbildning i?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin