Läs senare

När morfar dör

Till morfar om du blir hungrig

Nicolas Jändel, Helena Willis

[Bonnier Carlsen]

F-klass Att skriva för barn om döden är en stor utmaning att ta sig an. Ämnet bör behandlas med varsamhet och innehållet inte bli vare sig för allvarsamt eller glättigt. Denna debutantförfattare har tillsammans med Willis säregna och rika illustrationer lyckats med det, tycker både jag och klassen. Varsamt lotsar han oss igenom sorgens alla faser, begravningen, omgivningens reaktioner. Barnet som förlorar en älskad är en vanlig skolkille som gillar fotboll, har kompis­ar, en mamma och en gosig hund som uppvisar oanade kvaliteter.

Inledningen – förvirringen, chocken, tårarna. Viljan att fly när beskedet når honom att morfar är död. Mörkret som följer – aptitlösheten och mardrömmarna, känslan av overklighet. Förundran över att värl­den fortsätter som förut. Långsamt mynnar de ut i nyorienteringsfasen där ett leende faktiskt kan leta sig fram igen och minnet av morfar gör en varm och glad inombords.

Att läsa om Elliots sorg öppnar en flod av erfarenheter och tankar hos klassen. Alla har de sin historia att berätta och frågorna är många. Just därför bör den här berättelsen högläsas och pratas om efter varje kapitel. För likt Elliot, som anförtror sig åt sin kloke, snälle fotbollstränare, behövs en vuxen att prata med om de här sakerna. Någon som kanske inte har alla svar, men som tar sig tid att lyssna och kanske ge sin syn på saken. Barnlitteratur som denna tror jag kan både hjälpa i sorg och öka förstå­elsen för dem som drabbas.

Fråga

1 juli träder förskolans reviderade läroplan i kraft – har du hunnit sätta dig in i förändringarna?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin