Läs senare

Ny syn på mäns roll i förskolan

I Skanderborgs kommun på danska Jylland driver Bjarke Nörgaard och hans kollegor ett projekt för att öka andelen män inom förskoleverksamheten.

10 dec 2015

Foto: Privat
Bjarke Nörgaard arbetar som förskollärare i den jylländska kommunen Skanderborg i Danmark. Men under det sen­aste året har han även ansvarat för ett kommunövergripande projekt som har gått ut på att öka andelen manliga pedagoger runt om på kommunens förskol­or. Målet har också varit att öka genusmedvetenheten i verksamheten.

– Det här är en diskussion som är på gång inom dansk förskola. Det har blivit ett tema folk pratar om, bland annat med filmen Jakten, säger Bjarke Nörgaard.

Filmen handlar om en manlig förskol­lärare som blir oskyldigt anklagad för pedofili. Den fick stor uppmärksamhet även internationellt och prisade på Cannesfestivalen 2012.

Att temat hamnat på agendan har gjort att danskar i gemen i dag är mer positivt inställda till fler män inom förskolan, menar Bjarke Nörgaard.

– Många ser att det är positivt och viktigt att män finns i barnomsorgen. Man följer också vad som händer i Sverige. Hen-debatten har uppmärksammats stort här. Men en helt könsneutral verksamhet är inget vi strävar efter, i stället vill vi nyansera och öka möjligheterna för både pojkar och flickor.

Ett viktigt steg för att nå dit är en större könsbalans bland medarbetarna, menar Bjarke Nörgaard.

– På så sätt visar vi att vi vuxna kan dela på alla sysslor, vi är ett föredöme för barnen.

Han har själv ett stort intresse för genusfrågor. Vid sidan av sin pedagogexamen har Bjarke Nörgaard läst antropologi. Och tillsammans med några genusintresserade kollegor bildade han en projektgrupp och sökte medel från jämställdhetsministeriet för att kunna uppmärksamma de här frågorna inom förskoleverksamheten.

– I Danmark som helhet är sju procent av förskollärarna män. Här i vår kommun ligger vi något högre, på 17 procent. Men det är ändå alldeles för lite, säger Bjarke Nörgaard.

Projektpengarna beviljades och har gjort att workshops och kvällsföreläsningar för personalen har kunnat genomföras.

– Det sitter så rotat, det här med hur vi beter oss. Men vi är förebilder för barnen. Själv tänker jag numera till exempel jättemycket på att förstärka omsorgsbiten i hur jag jobbar, att jag inte främst håller i vilda lekar.

Bjarke Nörgaard tycker att medarbetarna som arbetar på kommunens förskolor i allmänhet har varit nyfikna och positiva. I fortbildningsinsatsen har de diskuterat mycket hur de kan bemöta barnen som individer och inte främst som pojkar eller flickor.

– Det går av bara farten att någon ropar ”kom nu alla pojkar så går vi ut och spelar fotboll”. Men vi ska inte klumpa ihop barn beroende av kön på det viset.

Projektgruppen har också varit ute på pedagogseminarier och berättat om sina jobb. I Danmark är grundutbildningen på 3,5 år den samma för förskollärare och specialpedagoger. Där är ungefär en tredjedel av studenterna män. Men i slutändan söker sig männen framför allt till yrken som specialpedagoger för äldre barn, få hamnar inom förskoleverksamheten.

– Vi håller kontakten med dessa utbildningar och hoppas att vi inspirerar de bäst kvalificerade att söka sig till oss, såväl kvinnor som män. Men studenterna är inte färdiga förrän om tre år, så först då kan vi se om våra besök ger resultat.

Bjarke Nörgaard berättar att han och kollegorna också har sett till att genomföra lite annorlunda aktiviteter som de flaggat om till media.

– Vi vill inte bara att pressen skildrar förskolan som en omsorgsverksamhet, vi vill visa på alla äventyr och lärandet också. Vi fick till exempel tidningen att rapportera om ett trädklättrar-projekt för barnen och det var högst medvetet från vår sida. Att läsa om sådant kan påverka människors bild av vad förskolan är och kanske får fler män att lockas till att arbeta i verksamheten, säger Bjarke Nörgaard.

Danmark

Förskolan i Danmark:

Öppet: Vanligtvis 6.30 till 17.00. Av tradition stänger man tidigare på fredagar, redan klockan 16, men många vill utöka öppettiderna.

Lön: Genomsnittslönen för förskollärare är ungefär 33 900 svenska kronor i månaden.

Utbildning: Tre och ett halvt års universitetsutbildning. Praktikperioder ingår.

Måltider: Tidigare hade alla matsäck, dock börjar allt fler förskolor servera lunch – som föräldrarna då betalar extra för.

Planeringstid: I snitt 30 minuter till 1 timme gemensam planeringstid per vecka.

Personal: Lagen kräver inte utbildad personal. I genomsnitt är ungefär 60 procent förskol­lära­re. Många förskolor arbetar med rotation av personal för att följa barnen. Men på en del förskolor finns en uppdelning mellan så kallad ”vuggestuepersonal” (1–2,9 år) och ”börnehavepersonal” (2,9–6 år). Förskollärare jobbar numera också i skola och fritidshem.
Andelen män är 7 procent.

Styrdokument: Det finns en lag om förskola, men ingen nationell läroplan. Varje kommun är enligt lagen ålagd att se till att varje förskola har en sådan. Speciellt för Danmark är att det genomförs en språkscreening av alla treåringar.

Källor: Børne- og ungdomspædagogernas landsforbund, Öresundskommittén, Ministeriet for Børn, Undervisning og Ligestilling, Danmarks Statistik, Bjarke Nörgaard.

Fråga

Om du får önska dig vad du vill inför det nya förskoleåret 2020 – vad väljer du då?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin