Läs senare

Nya tag i förskoleklassen

11 feb 2015

Jag erkänner att jag var förvånad när förskoleklassen och obligatorisk tioårig grundskola plötsligt seglade upp i de rikspolitiska diskussionerna strax innan valet. Faktum är att förskoleklassen länge framstått som något Gud – förlåt, jag menar politikerna – glömde. Men nu har skolformen parkerat på toppen av den utbildningspolitiska agendan. Det är verkligen på tiden, för den har om vi ska vara ärliga haft en hel del problem. Jag tänker på rapporterna om att många av lärarna som arbetar i förskoleklassen hamnar i kläm, att det inte tas hänsyn till dem vid planering av fortbildning till exempel. Det erbjuds inte heller så förskräckligt mycket hjälp att hämta i läroplanen, Lgr 11, när verksamheten ska planeras.

Det finns förstås en mängd välfungerande förskoleklassverksamheter med hög kvalitet runt om i landet. Det beror på att en massa duktiga människor jobbar där. Men styrdokumenten ger inte mycket vägledning, uppdraget kan kännas otydligt. Verksamheten ska vara en brygga mellan förskola och grundskola och samtidigt utgå från grundskolans läroplan. Bra tänkt, som man brukar säga när en passning går fel i sportens värld. Men hur gör man? Forskare har pekat på att förskoleklassen blivit ett dike i stället för en bro.

Men nu händer det grejer. Två olika utredningar har tillsatts. Det finns ett nytt stödmaterial från Skolverket. Skolinspektionen har varit ute en sväng i förskoleklasser under hösten. Tanken är höja kvaliteten och skapa likvärdighet. Att göra tydligt vad verksamheten ska innehålla och vilka målen är. Dessutom vill regeringen se en klarare reglering av övergångarna mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola.

Regeringen tycker att förskoleklassen ska bli obligatorisk. Exakt hur det ska gå till känns fortfarande ganska osäkert. Det politiska läget gör ju att regeringens förslag inte nödvändigtvis går igenom. Men oavsett finns det en politisk majoritet för att vi ska ha tio obligatoriska skolår – sedan råder lite olika åsikter som hur det första året ska vara utformat. Ska vi behålla en speciell skolform som förskoleklassen är, eller dra igång första klass för sex- åringarna? Om detta vet vi ännu ingenting, det blir spännande att följa. Vi kommer att skriva mer om förskoleklassen under våren, så håll utkik!

I det här numret fördjupar vi oss i ett annat mycket viktigt ämne, nämligen inkludering. Något som ligger nära till hands för många förskolor, ofta tänker vi på hela förskolans verksamhet som just inkluderande. Men det finns, som alltid, skäl att tänka ett varv till. Annars är risken att vi sätter likhetstecken mellan integrering och inkludering. Det handlar inte bara om att alla barn finns under samma tak, utan att alla barn blir delaktiga oavsett svårigheter. Barnet ska aldrig anpassa sig efter verksamheten, förskolan ska anpassa sig efter barnet.

Forskaren Kristian Lutz är intervjuad i temat och han ger oss en definition av begreppet inkludering:

”Den enda riktiga definitionen man kan få är vilken känsla individen har. Känner jag mig inkluderad eller inte?”

Tänkvärt, tycker jag. Trevlig läsning!

Fråga

Vilken inskolningsmetod använder ni i er förskola?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin