Ingår i temat
Hållbar utveckling
Läs senare

Nytt liv åt överblivet material

Istället för att hamna på soptippen blir företagens spillmaterial spännande skapelser i förskoleateljéer. I februari öppnade Sveriges första Remidacenter.

13 apr 2008

De vackra tygerna fl addrar i vinden och solen får glaskulorna som hänger i skulpturerna av armeringsjärn att gnistra. Ovanför dörren till ingången fi nns en tygvepa med de ord som är viktiga för verksamheten. Ljusmarschaller ramar in vägen från parkeringen upp till förskolan Pumpans källarvåning. I dag invigs nämligen Sveriges första certifi erade Remidacenter i Södertälje. Ett kreativt återanvändningscentrum som ska erbjuda barn och personal outnyttjat restmaterial.
– Ingången är viktig. Det ska synas vad det är för ställe, säger Josefi ne Knijnenburg, som sedan i höstas arbetat halvtid med förberedelsearbetet.
Innanför dörren sitter en naturväv. En symbol för att allt material går att arbeta med och att det handlar om att arbeta efter sina egna förutsättningar, förklarar hon.
Att källarlokalen är rustik och lite vindlande har Remidagruppen, åtta pedagoger från Västra rektorsområdet, utnyttjat väl. I taket, i den långa korridoren, hänger en tät väv av olika tyger. På väggarna ska förskolor kunna visa vad de gjort med material de hämtat. Här kan pedagogerna uppmärksamma ett nytt material eller trycka på något speciellt, kanske ur miljösynpunkt.
– Det är inte så spännande att komma in i källaren. Vi försöker förändra intrycket med hjälp av tyg och ljussättning.

Korridoren leder in i ?installationsrummet?. Ett spännande, inspirerande utrymme som kommer att förändras med materialet. Just nu fi nns olika saker uppställda på tunnor som förvandlats till ljusbord. Ljusspelet gör att man kan se saker ur olika perspektiv och arbeta med ljus och skugga.
I mitten står en skulptur av Kjartan Slettermark som lånats in från Södertälje kulturhus.
– Det är roligt att se vad material kan förvandlas till. Fantasin har inga gränser. Det handlar ju inte om vad materialet har varit, utan vad det kan bli. När det lämnar företaget så mister det sin gamla identitet och transformeras till något annat.
Vägen till de två ?hämtrummen? går genom ytterligare en korridor. I taket hänger hönsnät med tapetbitar. Även här går Remida- tänket igen. Transportsträckan ska kännas lockande, förklarar Josefi ne Knijnenburg.

På väggarna sitter fascinerande närbilder på material. Kopior av fotografi erna skickades som julkort till leverantörerna. Det kanske inte var helt enkelt för alla att känna igen sitt eget, berättar hon.
I slutet av korridoren står en overheadapparat. På glaset ligger buckliga bitar av petfl askor i olika färger och skapar vackra mönster på väggen. En idé Remidagruppen fi ck under utbildningsveckan i Reggio Emilia i höstas.
Det första som fångar ögat i det stora hämtrummet är en vit säck med julgranskulor i olika färger. På hyllor fi nns allt från julljusstakar, mätglas, tyger, kakelplattor till papprör. På ett lågt bord i mitten fi nns tungt mässingsspill. Allt noga sorterat och läckert exponerat.
Företagen får inte lämna skräp och materialet får naturligtvis inte vara miljöfarligt. Som pedagoger i förskolan har vi ansvar för att se om det går att använda i byggrummet eller till experiment. Pedagogens roll är, som i alla andra sammanhang, viktig, betonar Josefi ne Knijnenburg.
– Jag åker ut och ser vad företagen vill bli av med och gör en bedömning om vilket material som kan vara aktuellt för oss.

Remidacentret har för närvarande drygt 20 företag som levererar överblivet material. Vissa bidrar frekvent, andra mer sparsamt. En del ringer och berättar att de har något, andra vill bli kontaktade. Tanken är att samarbetet och leverantörerna ska öka.
– Ska vi kunna serva alla enheter behöver vi fl er, säger rektor Inger Muto.
Till att börja med åkte pedagogerna runt och hämtade material. Men efter ett tag pratade Inger Muto med rektorn för fordonsprogrammet på en gymnasieskola. Nu övningskör elever och hämtar material. Systemet har fler fördelar. Dels får eleverna ett mål när de tränar. Dessutom ser de vad förskolorna gör med det de levererat.
– Det är inte så vanligt med möten mellan förskola och gymnasium annars. Elever och transportlärare har varit här och sett vad det är vi håller på att bygga upp, säger Josefine Knijnenburg.

Det hela började 2005 då åtta pedagoger från Västra rektorsområdet besökte Reggio Emilia. När vi kom till Remida förstod vi att något liknande skulle vara helt rätt i Södertälje, berättar hon.
– Vilket ställe! Vi ville ta på allting. Sedan såg vi hur det inspirerande, annorlunda materialet användes i förskolor och deras ateljéer.
– Det är så rätt i tiden. Både i Södertälje och i världen. Vi som arbetar med barn har ett ansvar för att ta tillvara på och ge saker ett nytt liv. Det motverkar slit- och slängkulturen, säger Eva Granqvist.
Remida i Reggio Emilia startades för 12 år sedan. Från början hade de 15 företag som bidrog med restmaterial. I dag levererar över 200 ungefär varannan vecka. Kommunens renhållning bidrar med en person och en bil som sköter transporterna.
Efter första besöket åkte ytterligare två grupper från rektorsområdet till Reggio Emilia. För drygt ett år sedan började planeringen av det egna centret.
– Vi skrev till Remida och bad om hjälp och kontaktade renhållningen i Södertälje för att ta reda på vad vi fick göra. De gav oss klartecken att kontakta företag.

I kommunen finns stora industrier och mindre företag. Detta gav möjlighet att hitta samarbetspartner som skulle kunna skänka restmaterial. I ett utskick berättade gruppen om vilka de var, tanken med arbetet och att det i Reggio Emilia skapat starka nätverk med staden, företagen, förskolor och skolor. Här fanns en chans att bli först i Sverige.
Ett Remidacenter skulle kunna öka barn och ungas intresse för miljö och teknik och utveckla det pedagogiska arbetet. Lämpliga lokaler fanns redan i det före detta barnhemmet. I lokalerna finns bland annat rektorsexpedition, konferenslokaler och förskola.
Ett par företag hörde av sig, sedan blev det lite tyst. Vi i Remidagruppen förstod att personliga kontakter var viktiga när vi sökte leverantörer och var alla aktiva i att kontakta företagare, berättar Josefine Knijnenburg.
-Det var lite trögt i början, men med olika mellanrum får vi kontakt med intresserade.
Remidagruppen deltog på företagarmässan och pratade om sin idé och knöt kontakter. Efter sommarlovet intensifierades arbetet. Fler företag droppade in. Det var spännande när materialet började komma, berättar Eva Granqvist.
– Sakerna blev verkligen vackra. Jag har fått andra ögon för vad saker är och kan bli. Jag tror att materialet kommer att göra pedagoger ännu mer kreativa. Det ställer andra krav på oss och leder till ett intensivare arbete i ateljéerna.

Hösten 2007 åkte åtta pedagoger och rektor till Reggio Emilia och genomgick en skräddarsydd utbildning på Remida. De hörde föreläsningar, och deltog i workshops och var där när det var öppet och kunde prata med olika grupper som hämtade material.
Hemma igen började arbetet med att göra i ordning lokalen. Gruppen har träffats en gång i veckan.
– Det har varit intensivt och roligt. Vi har gjort allt från att ringa telefonsamtal, hämta material, knyta tyg och skära plexiglas, säger Eva Granqvist.
Tanken är att Remida i Södertälje med tiden ska vända sig till barn och unga mellan 1?20 år. Men i startskedet finns inte så mycket material att det räcker till alla.
– Till att börja med vänder vi oss till förskolorna i vår organisation. På sikt hoppas vi att kunna vända oss till alla som arbetar med barn och andra grupper eller organisationer som arbetar med människor och skapande, säger Josefine Knijnenburg.
Just nu funderar gruppen över hur de ska organisera öppettiderna. I Italien är det öppet cirka två dagar i veckan. Där finns också ett system med volontärer som sköter en del av arbetet. Klart är i alla fall att gruppen ska ha inspirationsutbildning med alla rektorsområdets cirka 80 pedagoger.
– Vi har precis börjat prata om hur vi ska lägga upp det. Klart är att det blir workshops där de får möta material.

Karin Björkman, Svenne Nordlöv

Alla artiklar i temat Hållbar utveckling (16)

Fråga

Vilken inskolningsmetod använder ni i er förskola?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin