Läs senare

Olika sätt att samtala

17 Feb 2014

I förskolans läroplan står det tydligt att utvecklingssamtal ska hållas varje år med barnets vårdnadshavare och att deras synpunkter på verksamheten ska beaktas. Det är faktisk statligt styrt att vi ska ha ett utvecklingssamtal.

Många förskolor har en samtalsmall med punkter som diskuteras. Men vad som tas upp och hur kan se väldigt olika ut. Ur det perspektivet är boken Utvecklingssamtal kommunikation mellan hem och förskola mycket intressant. Man får se likheterna och skillnaderna på våra förskolor – hur samtalen med föräldrar varierar.

Boken bygger främst på ett forskningsarbete med syftet att undersöka hur utvecklingssamtal kan gå till i den svenska förskolan, men också hur pedagoger och föräldrar förstår samtalets innehåll. Författarna har spelat in utvecklingssamtal och sedan analyserat dem. De har också intervjuat förskollärare och föräldrar och tagit del av deras erfarenheter, åsikter och upplevelser om utvecklingssamtal. I studien som boken bygger på bekräftar de intervjuade förskollärarna vikten av att skapa goda relationer med föräldrarna så att de känner sig välkomna.

Boken beskriver inga rätt eller fel utan det är upp till oss läsare att själva reflektera och dra egna slutsatser kring hur utvecklingssamtalen går till i den svenska förskolan. Mot slutet ger författarna dock några viktiga punkter att reflektera över:

  • Vad är syftet med att ha utvecklingssamtal?
  • Vilka mål ska uppnås i samtalet?
  • Hur ska det genomföras?
  • Hur skapar vi delaktighet och inflytande för föräldrar och barn?
  • Vad är utvecklingssamtalet ett uttryck för i vårt samhälle?

De betonar även att förberedelser inför ett samtal kräver rätt förutsättningar. Att förskolläraren kan förbereda sig enskilt och med sitt arbetslag. Och behöver tid till pedagogisk dokumentation.

Boken är indelad i åtta kapitel. Ett intressant kapitel handlar om vilka tillfällen som finns för samtal mellan föräldrar och förskolans personal. Ett annat handlar om hur utvecklingssamtalen i förskolan genomförs, vad de handlar om och hur kan man förstå dem. Efter varje kapitel finns en sammanfattning och ibland även bra diskussionsfrågor att reflektera kring.

Författarna beskriver de olika samtal vi har med barnens föräldrar i förskolan. De vardagliga samtal där vi möts, till exempel i hallen eller ute på gården, och delger varandra hur dagen har varit eller hur den har startat hemma. Detta är mycket viktigt och värdefullt, eftersom det lägger en grund för hur samarbetet mellan hem och förskola kommer att utvecklas.

Boken beskriver även de mer formella samtalen, som inskolningssamtal, föräldramöten och utvecklingssamtal. Skillnaden mellan dessa samtal och de som sker varje dag är att de sistnämnda har ett syfte och en struktur. Det är bestämt vilka som ska vara med och vad man ska prata om.

Men vad har utvecklingssamtalen för innehåll? Vad är det man pratar om? Författarna har hittat några tydliga teman. Mest talar man om barnet i olika perspektiv, men även om hemmet, familjen, personal och förskolan. Att vi pratar om barnet i olika situationer är ju kanske naturligt. Men författarna såg också att det talades om att barnet ska ha social, emotionell och kommunikativ kompetens och klara av vissa saker, till exempel att följa regler som finns inom förskolan, att vara trygg med förskollärarna, att vara positiv till förskolan, vara självständig och kunna förhandla i lek. Fast hur lär vi pedagoger och föräldrar barnen det? Det som blir tydligt när man läser boken är att barnen jämförs med normaliteten. Men vad är det? Finns den ens? Ser det ”normala” barnet likadant ut för oss allihop?

Utvecklingssamtal
Kommunikation mellan hem och förskola
Ann-Marie Markström,
Maria Simonsson
Studentlitteratur

Mest delat

  • Inga artiklar hittades

Rösta

Är du nöjd med er gård?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin