Läs senare

Om att bli gammal

15 feb 2017
Hur vet man vem man själv är? Hur är det att åldras? Hur blir det när mina föräldrar blir gamla?
Foto: Istock

I dag vet jag inte vem jag är

Text och bild: Ida Sundin Asp

[Urax]

3-5 år ”Det är en speciell dag i dag, det känner jag från huvudet ända ner till fötterna”, säger morfar i början av Ida Sundin Asps bok och fortsätter: ”För i dag vet jag inte vem jag är”. Under en sommardag får vi följa med den demente morfadern och hans barnbarn. Barnet visar sin morfar allt viktigt i morfaderns liv. Illustrationerna andas just liv, sommar och närhet mellan barnet och morfadern. Det gör det tydligt att glömskan är en del av livet. Som att bli gammal är en del av livet.

Under dagen upptäcker han sitt hem, sin katt, sin cykel, sitt växthus och sitt barnbarn. Texten består huvudsakligen av dialog dem emellan; bakgrund och förklaringar får läsarna skapa utifrån sina erfarenheter. Demens, sjukdom eller död – inget sådant berättas eller förklaras, utan glömskan och dagen de båda delar får tala för sig själv. Vi slutar läsningen med att skratta gott när morfar tar en kaka till – han minns ju inte att han redan ätit 17.

Men där finns förstås också sorg. Morfadern är ledsen och undrar: ”Är du mitt barnbarn fastän jag glömmer? Jag känner igen dig men jag vet inte vem du är” När barnet svarar: ”Det gör inget morfar. För jag kommer ihåg”, känns det trösterikt.

Min första tanke efter att ha läst I dag vet jag inte vem jag är, var att det är en fin skildring att läsa för barn med dementa anhöriga. Men när jag läst boken med barn har vi diskuterat frågor som: Hur vet man vem man själv är? Hur är det att bli gammal? Hur blir det när mina föräldrar blir gamla? Det är inte frågor om demens, utan frågor om livet. Dessa samtal och frågor behöver inget särskilt sammanhang eller erfarenhet av demens. Sammanhanget är ju livet vi lever.

Fråga

Den 1 januari började barnkonventionen gälla som lag – har du hunnit sätta dig in i detta?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin