Läs senare

Perspektivet påverkar lärandet

07 okt 2012

Läroplanerna i Danmark, Norge och Sverige har många delar gemensamt, men de skiljer sig också åt på väsentliga punkter. I samtliga tre läroplaner läggs stor vikt vid barns delaktighet.

Relationen mellan samhällets intentioner, barnperspektiv och barns delaktighet kan problematiseras både historiskt inom utvecklingspsykologin, sociologin och pedagogiken och genom nutida forskning och praktik. De tre skandinaviska forskarna Pramling Samuelsson, Sommer och Hundeide har i Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik sammanställt forskning och teoribildning kring dessa begrepp och den förankring de kan ha i förskolans praktik.

Det är en kompakt och texttyngd läsning. Vi behöver alla analysera vår praktik, men mycket av själva essensen i den här boken finns mer lättillgängligt i andra verk av författarna. Den här sammanställningen vänder sig till mer avancerade kurser inom förskollärarutbildningen och lärare inom utbildningen.

Hur tolkar vi då begrepp som barnperspektiv och barns perspektiv?

En förståelse av termen barnperspektiv måste innefatta den vuxnes försök att undersöka och förstå barns erfarenheter och uppfattningar. Det är en förutsättning för att förstå lärande. För att närma oss barns perspektiv på sin omvärld krävs ett barnperspektiv som grundar sig på både vardagliga erfarenheter och professionella insikter om barns erfarenheter och föreställningar om världen. Här ligger fokus på barnet som subjekt i sin egen värld.

Vi kan inte få total tillgång till barnets subjektiva värld, men vi kan analysera och tolka barnets upplevda värld, framför allt genom att försöka förstå och leva oss in i barnets värld. Man bör ständigt fråga sig hur insiktsfulla ens egna uppfattningar är – inte om barn som sådana men om deras uppfattningar, erfarenheter och kunskaper, menar författarna.

Inom utvecklingspsykologin har tonvikten legat på känslor, den kognitiva utvecklingen och sociala relationer i barndomen, vilket kan ge intrycket att utvecklingspsykologin representerar ett särskilt barnperspektiv. Författarna menar dock att det mer handlat om barn, att konstruera barn som objekt genom vetenskapligt speglade termer. Det har dock skett ett paradigmskifte där fokus förflyttats till barns reella livsvärld, där erfarenheter och uppfattningar också bildar grund för hur lärande utvecklas. Här har studier och observationer av det mycket lilla barnets samspel med sin omgivning spelat en avgörande roll.

Frågan hur barn lär sig har utvecklats genom hela förskolehistorien, och senare tids forskning har alltmer lagt tonvikten på lärarens förhållningssätt, hur läraren måste ”tona in” barnets värld. Läraren måste anpassa sitt perspektiv, fånga barnens intresse, för att lärare och barn ska kunna se samma lärandeinnehåll. I Reggio Emilia arbetar man ständigt med att belysa barnets perspektiv genom lärares dokumentation och genom att ge barnen tillgång till rika uttrycksmöjligheter.

I de skandinaviska länderna har forskningen starkt bidragit till att synliggöra barns perspektiv. I läroplanerna lyfts det aktiva barnets perspektiv, barnet som skapar kunskap i interaktion med andra.

Inom utvecklingspedagogiken förväntas barn reflektera och uttrycka sina uppfattningar om världen, och variationen blir ett lärandeinnehåll. Läraren fokuserar barnens uppmärksamhet på hur det tänker om ett fenomen. Barn uppfattar och förstår saker från sitt eget perspektiv, utifrån sina erfarenheter som är subjektiva. Om man vill stimulera och stödja barnet att utveckla sin förståelse, måste man förstå det barnet förstår. Man kan se det som att det som läraren gör länkas samman med barnens erfarenheter och den mångfald som blir synlig, är det som ska utveckla och förändra perspektiv. Där sker lärandet. Det finns inga genvägar, men det finns studier som visar hur förhållningssätt förändras och utvecklas. Här finns mycket att utmanas av, granska sin egen praktik, konstruera delaktighet och synliggöra nya perspektiv i samverkan med barn och pedagoger.

Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik
Ingrid Pramling Samuelsson,
Dion Sommer,
Karsten Hundeide
Liber

Fråga

Vad ser du fram emot mest i år?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin