Ingår i temat
Inskolning
Läs senare

Positiva reaktioner på ”tredagars”

För att föräldraaktiv inskolning ska fungera optimalt måste föräldrarna leva upp till vissa önskvärda beteenden, tycker de som jobbar i förskolan. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

20 sep 2014

Illustration: Sofie MarklundAlla familjer har rätt till en god introduktion enligt läroplanen. Men åsikterna om vilken metod som är bäst går isär. Föräldraaktiv inskolning är en variant som diskuterats mycket de senaste åren. Enligt ny forskning tycker de som arbetar med metoden att den fungerar och att den bygger bra relationer med föräldrar och barn.

Forskarna Maria Simonsson och Ingrid Karlsson på Linköpings universitet har intervjuat arbetslag som arbetar med föräldraaktiv inskolning om hur de ser på metoden.

– Det är övervägande positiva reaktioner, säger Maria Simonsson.

I forskningen har förskolepersonalens syn på samarbetet med föräldrarna blivit tydlig.

En del förskolor använder traditionell längre inskolning parallellt och låter föräldrarna välja, medan andra beslutat att det i första hand är föräldraaktiv, eller familjecentrerad, som den kallas i studien, som gäller hos dem.

– Fördelarna man ser är att det är effektivt och bra både för barn och föräldrar, att det inte blir så smärtsamma avsked som i den traditionella där man mer övar på att säga hejdå under en längre tid.

En annan fördel enligt pedagogerna är att föräldrarna blir mer aktiva i inskolningen och samarbetar mer. I studien visade det sig också att de som arbetar i förskolan har tydliga förväntningar på hur föräldrarna ska vara för att den här typen av inskolning ska fungera så bra som möjligt.

Maria Simonsson pekar ut fyra föräldrapositioner: Den goda förskoleföräldern – som medverkar aktivt och är intresserad av förskolans verksamhet och av att involvera sig i en upptäckandeprocess med barnet. Motsatsen är när en grupp föräldrar skolas in tillsammans och hellre vill prata med andra föräldrar än följa det egna barnets aktiviteter. Eller när det kommer föräldrar som inte vill eller kan kommunicera och dela med sig av information om barnets intressen och vanor.

Vid en traditionell inskolning tar föräldern en mer passiv roll medan pedagogen är i förgrunden. Men tanken med familjecentrerad inskolning är att föräldern är mer aktiv och att både barnet och föräldern därigenom tillsammans blir trygga i förskolan. Det ställer högre krav på föräldern.

– Pedagogen och barnet bygger en relation här också, men genom föräldern.

Förskolans personal tycker därför det är bra om föräldrarna intar en lärande position.

– De vill att föräldrarna är med på noterna. De ska inte längre bara vara hemmaföräldrar, utan bli förskoleföräldrar med allt vad det innebär med kunskap om rutiner och annat.

Den tredje önskade föräldrapositionen är den teamarbetande föräldern – som hjälper till, visar barnet och deltar i olika verksamheter, sätter ord på saker och faktiskt skolar in barnet i team med pedagogen.

Den fjärde rollen Maria Simonsson identifierar är föräldern som konsument. De som arbetar i förskolan ser det som att föräldrarna konsumerar förskola, de väljer och betalar för platsen och deras verksamhet. Många föräldrar tycker ur ett konsumentperspektiv att en kort inskolning är effektiv – att den går snabbt helt enkelt. Men framför allt tycker de om den för att de får så mycket insyn i rutinerna och en förståelse för vad det är för en plats deras lilla parvel hamnat på, vilka andra barn och vuxna som är där och hur det ser ut vid olika aktiviteter – i skogen, vid maten, på vilan… De intervjuade i studien menar att det gynnar relationerna att man lär känna varandra mer djupgående redan från början.

”Tredagars”, ”femdagars”, ”kort”, ”föräldraaktiv” eller ”familjecentrerad”. Den nyare kortare typen av introduktion till förskolan har många namn. Den har också fått en hel del kritik, framför allt av barnpsykologer (Barnen förlorar på kort inskolning, Förskolan 1/13).

– De åberopar anknytningsteorin och ja det är viktigt att skapa anknytning och bygga relationer även i den familjecentrerade inskolningen, men man gör det med hjälp av föräldrarna, säger Maria Simonsson.

Även om det inte blir ett utdraget hejdå så blir det även med den här modellen ett avsked den dag barnet inser att föräldern inte kommer vara med längre i förskolan.

– Det är klart att det efter inskolningen kommer en vardag där barnet kan bli ledset. Då är det bra om föräldern kan vara ”standby” och komma om det behövs, säger Maria Simonsson.

Hon påpekar att det ofta är fritt fram att förlänga introduktionen om föräldrarna vill det på grund av att barnet inte är färdiginskolat. Samtidigt ser förskolans personal fördelar även när föräldrarna just börjat lämna barnet och kanske oroar sig för hur det går.

– De pedagoger vi intervjuat säger att det såklart är en jobbig period men då vet föräldrarna i alla fall vad som händer på dagarna i förskolan och kan supporta barnet på ett annat sätt.

Ju tryggare och positivare föräldern är gentemot förskolan, desto större är förutsättningarna att barnet känner sig tryggt och trivs, anser de intervjuade i studien. Föräldrarnas känslor smittar helt enkelt av sig lite grann. Om det ändå inte fungerar med familjecentrerad inskolning ska förskolans personal vara flexibel, anser de själva.

– Det finns i pedagogernas verktygslåda att kunna hjälpa föräldrarna i rollen som förskoleföräldrar. Ibland tar det längre tid och man får jobba på relationerna. Inskolning är bara början, sedan fortsätter det i det dagliga arbetet, säger Maria Simonsson.

Hur förskolorna förbereder föräldrarna inför inskolningen ser väldigt olika ut. De flesta tycks ha någon information på hemsidan och skickar ett brev hem med kontaktinformation för den som vill ringa innan. Det förekommer att förskolepersonal gör hembesök före förskolestarten, men ingen av de intervjuade i studien upplevde sig ha tid med det.

Det finns inte särskilt mycket svensk forskning om inskolning, varken om hur vanliga olika metoder är eller hur de uppfattas av barn, föräldrar och pedagoger. Maria Simonsson påpekar att det är viktigt att föräldrarna får utvärdera hur de upplevt inskolningen, dels i pågående samtal runt den, men också i det första utvecklingssamtalet.

– Pedagogerna måste alltid se till den enskilda familjen, vad behöver just det här barnet och de här föräldrarna för att känna sig trygga i förskolan.

Läs mer

Artikel: Barnen förlorar på kort inskolning, Förskolan.

Bok: Anknytning i förskolan: Vikten av trygghet för lek och lärande, Malin Broberg, Birthe Hagström, Anders Broberg (Natur & Kultur)

Bok: En bra start
– om inskolning
och föräldrakontakt 
i förskolan, Marie Eriksson (Lärarförlaget)

Fråga

Hur stor är din barngrupp?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin