Ingår i temat
Målet med måltiden
Läs senare

Prat om mat

Delaktighet, ansvar och förtroende. Det är några ingredienser i den måltidssyn som Herrestorps förskola i Vellinge har lagat till.

Prat om mat
Müslimakarna. Det är eftermiddag på Herrestorps förskola i Vellinge och Daniela Fei har gäster i köket. De får blanda müsli av kokosflingor, havregryn, linfrön, solrosfrön och rostade pumpakärnor, plus vatten, olja och sirap. Foto: Ola Torkelsson

Foto: Ola Torkelsson

Fanny är en av Blåbärets två mat­värdar den här dagen. Hon och Olivia har hämtat maten i köket hos kocken Daniela Fei, nu dukar de. Djupa tallrikar till de små och vanliga tallrikar till de stora barnen. De sätter fram potatis, grönsaker, sej och såsen gjord på gräddfil, morötter och mycket vitlök. Fanny ser ut att börja tröttna på uppdraget, men roar sig med att gå konstigt, med knäna ihop och fötterna brett isär, som en förskolans John Cleese och för varje grej hon hämtar går hon knasigare och knasig­are. Utan att säga något om det till sina kompisar, utan att göra en poäng av det.
Bredvid Herrestorps förskola ligger Her­res­torpsskolan. Köksmästaren där, David Gustavsson och förskolläraren Therese Ljung, gick en utbildning som handlade om måltidspedagogik i förskolan, det är den som nu genomsyrar personalens sätt att jobba.

Ytterligare fart tog utvecklingen av måltiderna eftersom det var rätt stökigt när barnen skulle äta. Tanken på avdelningen Blåbäret där förskollärarna Jörgen Karlsson och Ulrica Palm samt barnskötaren Pamela Strandberg jobbar, var att de vuxna skulle vara goda förebilder. Man skulle smaka på allt och ett lugn skulle skapas.

– Sedan har vi spunnit vidare på det. Nu är det viktigare att se det kompetenta barn­et, att de får göra nästan allting själva, säger förskolläraren Jörgen Karlsson.

Kollegan Ulrica Palm understryker vikten av samtal, särskilt vid det bord där de lite äldre barnen sitter. Varje barn får tid att berätta vad de tycker är viktigt. Även de tyst­are barnen får komma till tals och pedagog­erna menar att det syns och hörs på dem att de blommar ut.

Vi vrider tillbaka klockan nästan två timmar. Barnen och Blåbärets personal sitter i en cirkel på golvet. Ulrica Palm tar fram en korg med frukt, en kniv och en skärbräda. Samtidigt förbereder Jörgen Karlsson genom att sätta tandpetare i fruktbitar. Ulrica Palm delar upp gröna och röda äpplen, men också päron, i fjärdedelar. ”Rasmus, vad är du sugen på?”. ”Päron, hur mycket får man?”. ”En först”. ”Tack så mycket”. ”Thank you very much”, säger Rasmus när han tackar för sin frukt.

Jörgen Karlsson, som liksom kollegan talar sig varm för Sapere-metoden och att peppa barnen att använda alla sina sinnen samtid­igt som de försöker sätta ord på sina upp­levelser, tar fram en bricka ur ett skåp. På brickan står det fem folietäckta muggar som en efter en skickas runt. Barnen kommenterar när de luktar på muggarna: ”Det luktar skunk”, ”kanelbulle”, ”peppar” och ”skink­macka”. I den första muggen finns vitlök och i de andra finns nejlikor, vaniljsocker, kanel och pepparkaka.

Nu tar Jörgen Karlsson och Ulrica Palm fram en ögonbindel, ett par hörselkåpor, två glasskålar och tandpetare. Barnen ska lista ut vad de tuggar på när Jörgen sträcker fram tandpetare med små smakbitar på. ”Det hörs som grönt äpple”, säger Rasmus som liksom de andra spottar ut det andra han smakar på. Visst var det grönt äpple i den första skålen. I den andra var det okokt potatis. ”De är äckliga”, säger någon samtidigt som en annan understryker hur mycket hon tycker om potatis. Annan potatis.

Jörgen Karlsson menar att det är stor skillnad sedan de började tänka mer på hur de beter sig kring måltiden. Nu ser han måltid­erna som de viktigaste stunderna på hela dagen. En del i förändringen var när de vid påsk för två år sedan, på barnens initiativ, flyttade ihop bord till ett långbord. Tidigare hade barnen ofta vänt sig om, för att inte missa vad det var som hände vid det andra bordet. Nu råder det ett helt annat lugn vid långbordet, liksom vid det mindre bordet i rummet bredvid.

Barnen har fått mer inflytande och samspelet mellan vuxna och barn har utvecklats och fördjupats. Jörgen Karlsson poängterar vikten av att fokusera på det lilla. Vill man att varje barn ska få synas, då använder man måltiden till det och vill de inte smaka på sånt de inte känner till, då börjar man med att barnen får vara med i köket.

– Sedan vi började med matvärdar tar barnen mycket mer ansvar. Det var mer kladd tidigare. Nu har det minskat när de själva ska torka, säger Jörgen Karlsson som tycker att det är betydelsefullt att bejaka barnens nyfikenhet.

Pedagogerna på Herrestorps förskola på­pekar också att familjer av i dag kanske inte alltid samlas för gemensamma middagar, det är så många aktiviteter som ska hinnas med. Det gör gemenskapen och samtalet kring måltiderna på förskolan ännu viktigare. 

Foto: Ola TorkelssonKlockan har blivit lunch vid bordet där de äldre barnen sitter tillsammans med Jörgen Karlsson. Olivia får berätta om de grönsaker som ingår i dagens sallad och vad som finns i såsen, bland annat morötter. Lugnt och metodiskt betonas att barnen ska ta upp alla de olika sakerna på tallriken, så mycket de vill, men de måste inte äta upp om de inte tycker om det de smakat på. Sedan säger Olivia ”Varsågoda”. Samtalet handlar om tappade tänder, pooler som gått sönder och om att när de bjöds på coleslaw ett par veckor tidigare så var de flesta skeptiska i början. Men sen tyckte alla mycket om vitkålssalladen. Laura spiller ut sitt mjölkglas och hämtar rullen med hushållspapper och torkar väldigt omsorgsfullt upp all den utspillda drycken. När alla har ätit färdigt torkar matvärden Olivia bordet med en trasa och det samma gör Fanny med det andra bordet. Eller skulle göra. För vid det bordet sitter Benjamin kvar. Länge, länge.

I måltidspedagogiken på Herrestorps förskola ingår också att barnen får vara med i köket hos Daniela Fei. Tanken är att om barnen får testa sig fram, om de har varit med och bakat det där brödet eller skivat grönsakerna, då smakar det lite extra gott.

Det har gjorts en genomarbetad riskanalys där varje presumtiv fara har analyserats. På samma sätt är de väldigt noga med hygienen i form av handtvätt och uppsatt hår och är något barn förkylt, då får de vänta tills de blivit friska. Då får de källsortera eller hänga tvätt i stället. Inte heller är barnen i närheten av ugnen.

Även föräldrarna är så här långt odelat positiva, barnen har blivit mer nyfikna på nya grönsaker, ny mat och de vill hjälpa till mycket mer hemma i köket. Framgången på Blåbäret har gjort att även de andra avdelningarna vill hjälpa kocken Daniela Fei.

Hon har bott och arbetat i Italien i många år. Där har hon drivit restauranger, pizz­erior och konditorier. Hon undervisar dess­utom i italienska i Vellinge.

Herrestorps förskola började lite smått för tre år sedan med att barnen fick vara med i köket, ett barn i taget. Snabbt blev intresset så stort ”att de nästan slogs” om att få vara med. Sedan har det vuxit, nu får Daniela Fei barnhjälp varje dag och där i köket bakar hon in räkning och att barnen får läsa bokstäver.

De fem barnen som ska göra müsli droppar in från de olika avdelningarna och Daniela Fei ritar ett kännetecken för varje barn, på de kockmössor de får. ”Du skulle få en häst, du tycker ju om hästar, Siri. Men den blev inte så bra. Du kan välja en annan mössa i stället. En kisse, en ballong och en blomma, du får ta vad du vill. Aha, en druvklase, en riktigt italiensk mössa, från Chiantiområdet”.

Odlingssäsongen är inte riktigt här än, inte ens i Skåne, men Daniela Fei pekar på lådorna där hon och barnen tidigare har planterat morötter, rädisor och även kryddor som har blivit över i köket, som persilja och basilika.

Daniela Fei rullar fram en vagn i lämplig arbetshöjd för barn, de fem barnen tar på sig varsin vit kockrock och en av de tre Olivia letar efter ugnspapper till plåten som ligger på vagnen. ”Ska vi börja med att ni får smaka på de nya kokosflingorna, kokoschips heter det”. De luktar, smakar och funderar högt över vad de nyss hade i munnen. ”Var de mjuka, hårda, lena?”, undrar Daniela Fei och tar fram havregryn, för att sedan presentera rågflingor, linfrön och rostade pumpakärnor för de fem småkockarna. När hon trollar fram solrosfrön visar hon också en bild på sin mobiltelefon, på en solros. ”En sån har ni planterat, kommer ni ihåg det? Ser ni, där i kanterna sitter de här fröna”. I med lite vatten, olja och sirap. Alla ingredienser ligger i en stor hög på plåten och så får alla barnen hjälpas åt att gojsa/blanda det som ska bli müsli.

De tvättar av sig och Daniela Fei visar ugnen. ”Känner ni igen siffrorna? Ni kan sätta tiden på trettio minuter ungefär”.

– Att vara med i köket borde vara helt naturligt för barnen. Det bryter en massa mönster, de vågar smaka på allting. Ju mer de får göra, desto mer vet de om maten och för mig blir arbetet mer komplett och mer rätt när barnen är med. Jag vet vilka mina gäster är och vad de tycker om och jag vet hur jag kan påverka dem, förklarar Daniela Fei.

Fakta om måltidspedagogik

Satsningen på Herrestorps förskola och på grannen Herrestorpsskolan, är en följd av att köksmästaren David Gustavsson och den just nu studielediga förskolläraren Therese Ljung, gick en utbildning med fokus på måltids­pedagogik i förskolan. Utbildningen är ett samarbete mellan Nationellt centrum för måltiden, Jordbruksverket och Läromat.

Tanken är att lägga grunden för sunda matvanor, matlust och upptäckarglädje hos barnen. Gränsen mellan kök och avdelning ska suddas ut och det på ett inspirerande och lekfullt sätt. Detta har pedagogerna på avdelningen Blåbäret spunnit vidare på i sitt arbete med barnen.

Nationellt centrum för måltiden är ett utbildningscentrum som riktar sig till alla som arbetar med människor och måltider inom skola, vård och omsorg.

Detta utbildningscentrum håller i diverse utbildningar i måltidspedagogik, bland annat ett antal tänkta för pedagoger och kockar hemmahörande i förskolan. Måltids­pedagogik handlar om att integrera mat och måltid i den pedagogiska verksamheten, både i teorin och i praktiken. Målet är bland annat att underlätta för samarbete mellan måltidspersonal och pedagogisk personal på förskolan. maltidscentrum.se

Alla artiklar i temat Målet med måltiden (8)

Fråga

1 juli träder förskolans reviderade läroplan i kraft – har du hunnit sätta dig in i förändringarna?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin