Läs senare

Prisas för det goda ledarskapet

Med ett demokratiskt ledarskap och förtroende att själva utveckla metoder och arbetssätt väcks nyfikenheten hos pedagogerna. Det menar årets två Ulla-Britta Bruunstipendiater som skapat förutsättningar för kollegialt lärande.

05 dec 2013
Prisas för det goda ledarskapet
Ann-Charlotte Jönsson och Malin Rydhög fick årets Ulla-Britta Bruunstipendium för sitt arbete med demokratiskt ledarskap i förskolan. På bilden syns också Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Förskolan och Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén. Foto: Anders G Warne

När Ann-Charlotte Jönsson var ny som utvecklare i Fyllinge förskoleområde i Halmstads kommun fick hon ett uppdrag. Tillsammans med kollegan Malin Rydhög, i Trönninge förskoleområde, skulle hon ta sig an pedagogisk dokumentation. Vid två tillfällen skulle de förmedla vad de visste till övrig personal innan de gick vidare till matematiken. Dokumentation är väl inte så svårt tänkte Ann-Charlotte Jönsson, medan kollegan Malin Rydhög, som jobbat lite längre, var mer skeptisk till upplägget. Flera år senare har de kommit långt men jobbar fortfarande med att utveckla den pedagogiska dokumentationen. Under resans gång har kunskapsförmedlingen ersatts av en gemensam utforskande process som gett så mycket mer.

– Den pedagogiska dokumentationen blev snöbollen som satte igång den lavin som fortfarande håller på att förändra förståelsen för uppdraget hos alla oss som är involverade. I dag jobbar vi mer i projektform och det är barnens frågor och tankar som leder till fördjupning och nya beslut, inte vuxnas planering, säger Ann-Charlotte Jönsson.

Tillsammans med Malin Rydhög, som i dag arbetar 20 procent som utvecklare och 80 procent som förskolechef i Trönninge, har hon arbetat med kollegiala samtal, textbearbetning och erfarenhetsutbyten för att utveckla verksamheten. Utgångspunkten har varit att det är pedagogerna som är närmast verksamheten som vet vad som kan fungera. Utifrån ett smörgåsbord av tankesätt får de därför friheten att kombinera olika metoder utifrån vad de tror passar just dem och deras barngrupp. Resultatet har blivit ett nytt engagemang och en vilja att utforska den egna verksamheten och pröva nya vägar.

– Tidigare har jag själv upplevt att det kommit metoder och strukturer till mig som jag inte varit med och tagit fram. Det har inte varit mina frågor och då undrar man: Är inte jag kompetent nog? Nu värnar vi mycket om att pedagogerna själva, utifrån tankemodeller, ska ta fram de verktyg och underlag de behöver, säger Malin Rydhög.

För att skapa friktion och eftertanke hos pedagogerna har de försökt lägga fram olika perspektiv utifrån aktuell forskning. När de jobbat med pedagogisk dokumentation har de till exempel använt både Ingrid Pramling Samuelssons utvecklingspedagogiska perspektiv och Gunilla Dahlbergs postmoderna synsätt och menar att det inte handlar om att välja det ena eller andra, eller om att säga vad som är bäst.

– Vi presenterar tankesätten och frågar hur vi kan dra nytta av bägge. Med tillgång till flera olika sätt att tänka kan vi lättare anpassa oss efter olika situationer. Det tänker vi är en ledargärning, att inte ta beslut åt, utan presentera vad som finns och ha tilltro till att personalen är bäst skickad att ta väl avvägda beslut, säger Ann-Charlotte Jönsson.

Som stöd i den processen har de skapat mötesplatser där personalen har möjlighet att bolla, diskutera och ifrågasätta. Både med kollegor i det egna arbetslaget och med andra arbetslag. Inom deras två förskoleområden har de exempelvis haft vad de kallat för ”rullande lärkonferenser” då de suttit med arbetslag från andra förskolor och kunnat spegla den egna verksamheten i andras, reflektera och sedan fortsätta utveckla de egna metoderna.

– För oss har det varit viktigt med kontinuitet och obrutna spiraler där man får jobba vidare länge. Våra idéer och infall får inte bli ett hinder, säger Ann-Charlotte Jönsson.

För Ann-Charlotte Jönsson och Malin Rydhög har en av de stora utmaningarna varit att ge sig in i processer där de inte haft ett tydligt mål. I rollerna som utvecklare och chef ser de sig mer som inspiratörer och testar inte ut metoder i förväg utan de skapas utifrån tankemodeller och i de projekt som personalen genomför tillsammans med barnen.

– Vi kan inte göra något själva först och därefter komma in med våra förväntningar på vad det ska bli. Varje situation och barngrupp är unik. Därför är det viktigt att vi gör, och försöker förstå tillsammans, säger Malin Rydhög.

Ann-Charlotte Jönsson och Malin Rydhög menar att det demokratiska ledarskapet satt avtryck både hos personal och barn. De har medvetet jobbat för att hitta samtalsstrukturer och få alla i arbetslagen att ta plats och säga sin mening, så att inte de mest röststarka ska ta över. I dag ifrågasätter personalen på ett helt annat sätt och gräver i varför de gör som de gör och vad för kunskapssyn och barnsyn som präglar verksamheten. Vilket förstås påverkar även barnen.

– Vi pratar också mycket om vad utveckling egentligen är. Är det när man tar de steg jag som chef förväntar mig, eller tillåts man styra själv, även om det i mina ögon kanske är åt fel håll? säger Malin Rydhög.

En lärdom hon själv gjort flera gånger är att försöka undvika att peka ut vägen eller med ordval antyda vilka steg som vore önskvärda.

– Får man utforska och upptäcka själv händer något och den kraften blir så mycket större än om jag säger vad som ska ske, konstaterar hon.

Under resans gång har verksamheten genomgått en djupare omvandling där de själva varit omedvetna om vilka förändringsprocesser som pågått. När de nyligen bestämde sig för att ta sig an utvecklingssamtalen upptäckte de att förändringen redan var påbörjad, helt av sig självt.

– För oss blev den pedagogiska dokumentationen ingången men det hade lika gärna kunnat vara något annat. Det ena berör det andra. Ändras syn och tankesätt i ena hörnet påverkar det även i andra hörnet, säger Ann-Charlotte Jönsson.

Ulla-Britta Bruuns Minnesfond

Fonden inrättades för att hedra Ulla-Britta Bruun (1924–1985), som bland annat var landets första pedagogkonsult. Ulla-Britta Bruun var redaktör för Förskolan i början på 60-talet, och fram till sin bortgång var hon recensionsredaktör för tidningen. Hon efterlämnade böcker, föreläsningsmanus, anteckningar och manus som för sin tid var banbrytande. Tidningen Förskolan och Lärarförbundet är ansvariga för administrationen av fonden.
lararnasnyheter.se/forskolan

Utdrag ur motiveringen:

Ann-Charlotte Jönsson och Malin Rydhög har en stark tro på att personalens kompetens och engagemang skapar en gemensam drivkraft. De vill sprida sina erfarenheter och kunskaper om kollegialt lärande. Förskolechefen kan inte på egen hand åstadkomma utveckling av förskolans komplexa verksamhet. Det behövs kompetenta medarbetare och det krävs att chefen litar till medarbetarnas förmågor.

Stipendiaterna har undersökt kollegiala samtal, gemensam textbearbetning och erfarenhetsutbyte i två olika förskoleområden. Syftet har varit ett hållbart och långsiktigt utvecklingsarbete, där kompetensutveckling sker i nära koppling till praktiken och samtidigt förbättrar den.

Fråga

Hur stor är din barngrupp?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin