Läs senare

Så gör du din egen garnpudel

Så gjorde viSkapandet har alltid haft en stor roll i förskolan. Och i alla år har tidningen spridit tips från hela landet. Här är tre av våra favoriter från arkiven.

av Erik Ignerus
15 Jan 2018
15 Jan 2018

Bygg en orkester

Olof Ernestam tipsade 1973 om hur det med enkla medel går att tillverka instrument tillsammans med barnen.

Ensträngad gitarr: ”Sätt en ögla i var ända på en bräda. Såga och skåra för träspatel innanför varje skruvögla. Spänn en sträng mellan öglorna och stick in de två spatlarna i sina skåror. Knäpp på strängen och gör olika höga toner genom att trycka strängen mot brädan, så att strängens vibrerande del varieras. Tonen blir genom resonans starkare om instrumentet placeras på ett bord eller en låda.”

 

Hinkbas: ”Gör ett litet hål i botten av en plasthink. Trä strängen genom hålet och förankra den inne i hinken genom att knyta fast en pinne eller bricka i strängen. Andra änden av strängen sätts fast överst på en träkäpp. Sätt änden på käppen på kanten av den upp- och nedvända hinken. Såga eventuellt ut en vinkel på käppen så att den stöder bättre. Håll käppen upprätt och anpassa strängens längd så att den är sträckt. Tonhöjden varierar du genom att föra käppen fram och tillbaka och förändra spänningen på tråden.”

 

Klockspel: ”Häng upp blomkrukor av olika storlek i snören längs en ribba. Oglaserade lerkrukor ger bäst toner, om man slår på dem med ett hårt föremål. Det går även att hänga upp metallrör av olika längd på en ställning. Andra metallföremål kan också användas men klangen blir bäst med rör. Fritt upphängda träpinnar ger också ifrån sig ljud när man slår på dem. Träpinnarna kan också läggas över två snör-strängar på ett bord och arrangeras som en xylofon.”

Tips från Olof Ernestam, inskickat till tidningen 1973.

 

Vintermemory från 40-talet

På 1940-talet tipsade Marianne Svenonius om hur hon låtit barnen skapa sitt eget memory-spel.

1 Idé efter jullovet

”När vi började efter jul var barnen fyllda av vinterns härligheter, de flesta hade fått skidor eller kälke till julklapp och alla hade lekt ute i snön. Då föll mig den tanken in att det skulle vara roligt med ett vintermemory. Barnen hörde när jag rådgjorde med min assistent om detta och utropade genast: ”Det vill vi också göra!”

2 Tog ny vändning

”I samma ögonblick föddes idén att barnen skulle göra det nya spelet själva. Jag talade med dem om vintern och vad som var karaktäristiskt för årstiden, och förklarade att vi på varje bild skulle ha någon typisk situation för vintern. Barnen var mycket ivriga, och förslagen på olika bilder kom snabbt.”

3 Alla gjorde en bricka

”Varje barn fick en liten pappersruta lagom stor till memory-brickorna, och så ritade och målade de av hjärtans lust. På två dagar hade barnen gjort 20 små brickor och sen var det bara för oss ”fröknar” att kalkera av barnens bilder och färglägga dem och sen klistra upp allt på träbrickorna.”

4 Kan stärka iakttagelseförmågan

”Spelet blev oerhört omtyckt och kallas allmänt: Barnens eget vinterspel. På samma sätt kan man låta dem göra ett vårspel, det bör erbjuda många fler möjligheter, och det är ju synnerligen aktuellt nu. Säkerligen uppövas barnens iakttagelseförmåga på det viset.”

Tips från Marianne Svenonius, inskickat till tidningen 1943.

 

Gör din egen garnpudel

”En trevlig sysselsättning för barn är att av ståltråd, vadd och garn, förfärdiga olika slags djur samt dockor. För att åstadkomma bredvidstående pudel, böjes skelettet av ståltråd. Svart vadd viras omkring, så lindas hela hunden med garn. För att åstadkomma det ludna, göres öglor av garn. Pärlor till ögon, samt en liten rosett på huvudet eller svansen och vi har en riktigt liten vacker hund.”

Tips från Agnes Petersson, i Barnträdgården 1925.

Olof Ernestam skrev musiktipsen ovan när han var metodiklektor i fysik vid lärarhögskolan. Han medverk­ade även i Barnstuge­utredningen.

Hur kom det sig att du skrev i tidningen på den här tiden?

– Jag tror att jag blev kontaktad av redaktionen, det var i alla fall inte jag som låg på för att få in det här i tidningen.

Du skrev flera olika art­iklar av liknande karaktär. En gång blev det rabalder när du skrev om lampor och batterier.

– En insändare ansåg att jag uppmanade till livsfarlig lek, jag är inte säker på om det ledde hela vägen till en anmälan men det uppmärksammades i alla fall.

Vilken roll hade naturvetenskapen och fysiken i förskolan då?

– Nu finns mängder med litteratur och sådana här tips som jag skrev. På 70-talet var det inte lika vanligt, speciellt inte bland förskollärare. När ryssarna fick upp Sputnik reform­erade amerikanerna sin gymnasieskola. Det spred sig neråt i åldrarna ända till förskolorna och nådde Sverige samtidigt som jag skrev mina artiklar.

Rösta

Är du nöjd med er gård?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin