Läs senare

Rosa – färgen som formar

Rosa spelar en central roll när barn lär sig att könskoda världen. Det anser Fanny Ambjörnsson, genusforskare som har studerat vad rosa betyder för barn och vuxna.

13 feb 2014

På vilket sätt är rosa en laddad färg?

– Rosa är en färg som folk har mycket åsikter och känslor kring, vissa älskar den och andra avskyr den. Rosa är könskodad som kvinnlig, men associeras också ofta till barndom, infantilitet och i förlängningen dumhet. Den förknippas med något snällt, mjukt och flickigt som hör barndomen till. Flickor för-väntas växa ifrån rosa när de blir lite äldre.

Vilka andra färger är tydligt könsuppdelade?

– Ingen är lika tydlig som rosa. Jag intervjuade en pojke, Aron fem år, som tydligt pekade ut alla de mörka färgerna som killfärger: mörkblå, mörkbrun, orange – och så ljusblå. Till slut hade han nämnt alla färger utom rosa. I dagens samhälle kan man kanske säga att ljusa, pastelliga och klara färger är kvinnokodade medan motsatsen anses manligt.Foto: Ordfront/Idha LindhagVad betyder färger för formandet av barns könsidentitet?

–Färger på kläder och leksaker verkar vara ett av de främsta medlen för barn att definiera kön i dag. Färger har därmed en tydlig funktion som könssorterare. Kanske kan man förstå det som att estetik och utseende framstår som ett oproblematiskt område att sortera kön efter. Ingen skulle längre säga att bara pojkar ska syssla med matte. Men färg framstår som något harmlöst och ofarligt, som man kan ändra på om man vill.

Är det bara kläder och leksaker det gäller?

– Nej, allt egentligen. Till och med vid matbordet. En pojke jag studerade ville inte ens äta med en rosa sked trots att han var jättehungrig. Men framför allt hur man färg-kodar leksaker och dataspelsgrafik. Mörkt, murrigt och potentiellt skrämmande och actionbetonat för pojkar och färgglada, ljusa pastellfärger för flickor.

Vilken roll spelar färger i förskolan, tror du?

 –De är viktiga på samma sätt som överallt i samhället. Gör man i ordning ett rum med en viss typ av färger kan vissa barn känna att de inte är menade att leka där. De pedagoger som arbetar aktivt med genus tänker mycket på hur rummen kan uppfatt-as och blandar leksaker eller försöker skapa miljöer som kan attrahera alla barn.

Pedagoger kan till exempel använda rosa leksaker i en byggmiljö och svart färg i ateljén för att locka fler flickor respektive pojkar till de rummen. Förstärker man stereotyper då?

– Vi kommer inte undan stereotyper. Jag tror att man måste arbeta på alla fronter sam-tidigt. Vi vet inte heller konsekvenserna av vårt agerande, utan man får göra så gott man kan.

Hur ska pedagoger förhålla sig till färger tycker du?

– Erbjud många olika varianter, eller plocka bort starka markörer. Det är viktigt att inte säga till barn att de inte får älska rosa.Testa olika sätt att jobba och prata med barn-en om vad de tänker och vill. De är ofta medvetna och ser att vår värld är upptagen av de här sakerna.

I din bok finns ett exempel på en pojke som tycker om rosa, men som när han blir fem år ändrar sig tvärt. Tar pojkar en risk om de använder rosa?

– Ja, det beror på hierarkin mellan manligt och kvinnligt. Det är mer laddat för en potentiellt högre stående i hierarkin att röra sig ”neråt” än tvärtom. Dessutom blir en pojke som älskar rosa inte bara förknippad med kvinnlighet utan också homosexualitet, vilket brukar uppfattas som oroande och obehagligt för omgivningen.

Vi lägger mycket fokus på att flickor ska ta plats och erövra potentiellt manskodade områden. Men vi talar sällan om att pojkar ska ta ett steg tillbaka, leka mer med dockor och lära sig vara mjuka mot varandra. Det anses inte lika viktigt och speglar vår makt-ordning.

Tidigare i historien såg man annorlunda på rosa och blått?

– I början av 1900-talet var rosa inte lika tydligt förknippad med något sött, kvinnligt eller vulgärt. Den sågs mer som en urvattnad variant av röd som var en färg associerad med makt och manlighet. Ljusblått däremot förknippades av katolska kyrkan med Jungfru Maria och något skört, mjukt och försiktigt.

Har färger samma genuskodning i andra kulturer?

– Det är inte något jag studerat, men det finns såklart skillnader. I Sydeuropa är rosa inte entydigt något kvinnligt och i Indien till exempel signalerar färggladhet något annat än här. Samtidigt finns en västerländsk diskurs som vinner mark runtom i världen. Idealet är en maktfull man, en strömlinje av dova kostymer.

Sker det någon förändring i synen på rosa?

– Vissa queerfeministiska grupper försöker återta och uppvärdera färgen rosa. Vissa män använder rosa för att göra ett state-ment och visa att de är moderna, ”metrosexuella”, kanske särskilt jämställda män. Artisten Yohio är ett annat exempel på killar som bär rosa med koppling till ett japanskt kulturellt uttryck, där pojkar i rosa och smink inte nödvändigtvis har koppling till gaykulturen.

LÄS MER

Bok: Rosa den farliga färgen, Fanny Ambjörnsson (Ordfront, 2011)

Bok: En rosa pedagogik
 – jämställdhetspedagogiska utmaningar, Hillevi Lenz Taguchi,
 Linnea Bodén och
Kajsa Ohrlander (red.) (Liber, 2012)

Avhandling: Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola, Anette Hellman, Göteborgs universitet, 2010, gupea.ub.gu.se

Avhandling: I föränderliga och slutna rosa rum. En etnografisk studie av kön, ålder och andlighet i en svensk waldorfförskola, Sara Frödén, Örebro universitet, 2012, diva-portal.org

Fråga

Hur stor är din barngrupp?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin