Läs senare

Så tänker barn om hållbarhet

ForskningAtt kombinera diskussioner med praktiskt arbete kring hållbarhetsfrågor, gör det lättare för barn i förskolan att ta till sig ämnet, visar Farhana Borgs forskning.

Bild: Istock

Vilka är de viktigaste resultaten i din avhandling?

− Studien visar att det är viktigt att kombinera aktiva samtal kring hållbarhetsfrågor med att barnen praktiskt får tillämpa sina kunskaper, till exempel genom att sopsortera eller dela med sig till andra. Då kan de utveckla förståelse och praktiskt ta till sig kunskaper.

− Jag har också sett att många förskolebarn i 5−6-årsåldern har kunskaper om hållbarhet. De har lärt sig om återvinning och kan visa var olika sorters skräp ska slängas och känner till hur olika transportsätt påverkar miljön. Ett barn berättar exempelvis om hur bilarnas avgaser kan göra människor och träd sjuka. Barnen vet också vad det kan innebära att dela med sig till andra människor. Flera av dem säger att de kan tänka sig att dela med sig av sitt godis till kompisar och några av dem vill skänka pengar till föräldrar, syskon eller fattiga människor.

Barnen behöver praktiska exempel.

Hur definierar du hållbar utveckling?

− Det är ett komplext begrepp som i studien innefattar såväl miljömässiga som sociala och ekonomiska aspekter. Jag har använt fyra teman: ekonomisk jämlikhet, dela med sig, återvinning och transportanvändning, för att konkretisera begreppet.

Farhana Borg

Farhana Borg är forskare och lärarutbildare vid Högskolan i Dalarna. Hon har tidigare arbetat med barns lärande och rättigheter på internationell nivå, bland annat inom FN:s barnfond i Bangladesh.­

− Ofta likställer vi hållbar utveckling med miljömässiga aspekter som återvinning och sopsortering. Men hållbar utveckling innefattar även en social dimension, som att sträva efter att grundläggande mänskliga rättigheter uppfylls, och en ekonomisk dimension som till exempel kan handla om att motverka fattigdom.

Hur har du gått tillväga i din studie?

− Jag har intervjuat och observerat 53 barn mellan 5 och 6 år på tolv olika förskolor, varav hälften var ekocertifierade förskolor. Frågorna har anpassats efter barnens ålder och jag har fångat deras egna tankar om hållbarhet. De har bland annat svarat på hur de tror att olika transportsätt påverkar miljön och om de tror att alla barn i världen har möjlighet att köpa leksaker.

− I undersökningen har jag låtit 74 förskollärare och barnskötare svara på enkätfrågor om och i så fall hur de arbetar med hållbar utveckling i förskolan. Barnens föräldrar har deltagit i en enkätundersökning och jag har intervjuat förskolechefer. Slutligen jämförde jag om det fanns några skillnader mellan ekocertifierade förskolor och vanliga förskolor utifrån barnens kunskaper och praktiserande av hållbar utveckling.

Vad tänker du om att du inte fann några skillnader?

− Det förvånade mig att de ekocertifierade förskolorna inte utmärkte sig, men det kanske handlar om att undersökningen var för liten för att kunna påvisa eventuella skillnader. Jag kunde ändå se att barn som gick på ekocertifierade förskolor, det vill säga förskolor som hade Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling eller certifieringen Grön flagg, kunde uttrycka en djupare förståelse när de pratade om hållbarhet. Till exempel kunde de förklara varför det är sämre att köra bil än att gå till förskolan. Medan barnen i de andra förskolorna visste att det var sämre för miljön att köra bil än att gå, men inte varför.

Varför är det viktigt att förskolan arbetar med hållbarhetsfrågor?

− Jag tror att förändringen till ett mer hållbart samhälle måste starta redan hos de yngsta barnen. Det är mycket svårare att ändra sitt beteende och sina vanor som ungdom eller vuxen. Med tanke på att hållbar utveckling lyfts fram i förskolans läroplan är frågan angelägen. Men det behövs fler och större studier, för att ta reda på mer om hur hållbarhetsfrågor kan integreras i förskolans pedagogik.

Har du några tips på hur förskollärare kan gå tillväga för att arbeta med hållbarhet?

− Jag tror att det är vanligt att man kopplar ihop hållbarhetsfrågor med miljö. Men det är viktigt att även lyfta fram de sociala och ekonomiska aspekterna kring hållbarhet. Förskollärare skulle kunna ta upp med barn­en vad pengar kan användas mer till än att konsumera, exempelvis att dela med sig till andra som saknar basala nödvändigheter. Eller att prata med barnen om vad de gör av sina gamla leksaker och hur konsumtionen påverkar miljön. Det är också viktigt att de får använda sina kunskaper praktiskt, som att återvinna och sopsortera. Förskolan kanske kan ordna en bytesdag eller besöka en loppis, dit barnen får ta med sig saker som de inte längre använder.

Fotnot:

Avhandlingen Caring for people and the planet – Preschool children’s knowledge and practices of sustainability kan laddas ner på diva-portal.org

Rösta

Är du nöjd med er gård?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin