Läs senare

Så växlar du upp minnet

SupportenI en allt mer stressad tillvaro har ett gott minne nästan blivit en statussymbol. Men måste vi verkligen komma ihåg allt? Och vilka minnesknep kan vi ha nytta av i vardagen?

26 Nov 2018
Illustration: Istock

Alla behöver inte bli världsmästare i minne eller kunna memorera tusen decimaler av pi. Vi måste inte ens lära oss telefonnummer längre. Det mesta går att ha i mobilen.

Däremot kan vi få en lättare vardag, om vi bara blir lite bättre på att komma ihåg.

Föreställ dig en dag på jobbet. På väg in på gården är den där äldre mannen. Han som brukar hämta barnbarnet. Det är i alla fall din gissning. För just nu har du ingen aning om vad han heter, vem han ska hämta eller om du fått någon som helst info om det hela.

Okej, det är naturligt att vara glömsk. Vi är alla snurriga då och då. Men det går att med ganska små medel få minnet att lägga in en extra växel.

Jag hjälpte henne att över­sätta läroplanen till en mindmap med olika färger och grenar.

Jenny Åkerman vet hur. Hon är minnesexpert och författare till boken Träna ditt minne – 28 metoder för bättre studieteknik, effektivare arbetsliv och enklare vardag.

− Minnesträning handlar egentligen inte om att få ett bättre minne, utan om att använda det du redan har på ett effektivare sätt, säger hon.

Tillbaka till exemplet ovan. Den äldre mannen är farfar Stefan som ska hämta barnbarnet Nora. Med hjälp av några grundläggande minnestekniker blir det lättare att komma ihåg.

− Du har fem sinnen, varför inte använda alla? Oftast tittar vi bara. Men om vi också lägger till hörseln, tänker på hur det låter när Stefan och Nora träffas, så minns vi bättre, säger Jenny Åkerman.

Fyra fungerande knep för att komma ihåg namn (och en del annat)

  1. Titta, lukta, känn. Använd flera av dina sinnen samtidigt.
  2. Lyssna. Säg inte namnen i munnen på varandra. Då kommer du bara ihåg ditt eget.
  3. Associera. Använd de bilder som dyker upp i huvudet när du hör namnet.
  4. Repetera. Upprepa gärna den andres namn så fort du hört det.

Källa: Jenny Åkerman och hennes bok Träna ditt minne – 28 metoder för bättre studieteknik, effektivare arbetsliv och enklare vardag, (Lava förlag).

I andra sammanhang kan övriga sinnen vara till större hjälp. Som till exempel i juletid när frågan ”blåste jag ut ljuset?” har en tendens att dyka upp med jämna mellanrum.

− Blås ut ljuset och tänk på hur det luktar. Det gör det lättare att efteråt veta om du släckte det eller inte, säger hon.

När det gäller det vi koncentrerar oss på i stunden, det vill säga det vi har i vårt arbetsminne, sägs max sju saker vara vad en människa kan hålla i huvudet samtidigt. Det kan därför vara av värde att ge arbetsminnet lite extra boost och ta till de beprövade metoder som finns.

Att använda sinnesintrycken är ett sätt. Ett annat är att associera det nya till något redan bekant. Faktum är att hjärnan har en enorm förmåga att blixtsnabbt koppla ihop olika saker. Den gör det hela tiden, även när vi inte lägger märke till det.

Det beror, grovt förenklat, på att våra tidigare tankar redan har ”fräst upp” vissa spår i hjärnan. Spår som den sedan tenderar att ta även nästa gång samma tanke dyker upp.

Om vi medvetet lär oss att använda hjärnans kopplingsförmåga ökar möjligheten att minnas vad som sägs på mötet eller det någon förälder på språng kastar ur sig i kapprummet.

Även när det gäller just namn kommer de här kopplingarna väl till pass.

− När någon säger sitt namn har vi oftast redan en bild i huvudet. Säger någon Stefan, kanske Stefan Löfven dyker upp för min inre syn. Då kan jag låna ett attribut av honom, som en röd slips, och placera den på personen jag nyss träffat, säger hon.

I boken föreslår hon att en ny bekantskap som heter Kalle mentalt kan kläs i Kalle Ankas sjömansjacka. Kanske rentav enbart sjömansjackan, inget mer.

− Ju galnare desto bättre. Ingen behöver få veta vad du tänker. Det är det som är det roliga, som kan göra det här med att träna på namn riktigt underhållande, säger hon.

Metoden är egentligen densamma som minnesmästare ofta tar till när de ska memorera stora mängder information. Den så kallade Locimetoden går ut på att föreställa sig det man vill minnas på olika, utvalda platser.

I fallet med namnen är det personens kropp som blir ”platsen”. Ska du memorera något annat, är tricket att låta hjärnan gå på promenad i välkända kvarter. Använd till exempel den väg du tar till jobbet varje dag och ”placera ut” det du vill minnas längs med den. En sak i taget. Då behöver inte hjärnan ha koll på så många saker samtidigt – vilket den ju ändå inte kan.

Mindmapping är ett annat sätt att ta till sig stora mängder fakta eller andra uppgifter. I stället för att bara skriva raka listor kan du breda ut dig med färg och form över ett helt papper. Då sätts flera delar av hjärnan i arbete, vilket gör att minnet stärks.

Jenny Åkerman berättar att hon för en tid sedan blev kontaktad av en förskollärare som hade svårt att greppa den omfattande textmängd som läroplanen innehåller.

− Jag hjälpte henne att översätta läroplanen till en mindmap med olika färger och grenar. Den blev så snygg att de ramade in den och satte upp den på förskolan.

Hon vill också slå ett slag för att lära sig grunderna i presentationsteknik och ägnar i sin bok ett helt kapitel åt ämnet. Visst kan det vara bra att kunna, till exempel när det är dags för föräldramöten. Men vad har det med minnet att göra?

− Om du kan förklara något för en annan person så att den förstår, då har du också förstått det själv, säger Jenny Åkerman.

Hon poängterar att det inte alls behöver vara ett riktigt föredrag med publik.

− Jag vet många som tränar inför sina hundar. Det funkar skitbra.

Fråga

Hur återhämtar du dig under julledigheten?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin