Ingår i temat
Utveckla inifrån
Läs senare

Sålla och snacka loss

Sålla i läroplanen och fokusera på samtalet, råder forskaren Jan Håkansson.

11 nov 2013

Grundidén är att ta utgångspunkt i barnens lärande, utveckling, intresse och nyfikenhet i relation till det man gör i förskolan, säger Jan Håkansson.

Han är lektor i pedagogik på Linnéuniversitetet och författare till en ny bok om systematiskt kvalitetsarbete. Börja med att strukturera målen, råder han. Eftersom läroplanen innehåller så mycket underlättar det om man bryter ner den och skaffar sig överblick. Förskollärare och förskolechefer har ett ansvar för att ingen del glöms bort, men som arbetslag är det bra att fördjupa sig i några mål där man vill förbättra arbetet. När man valt vilka kan man diskutera formuleringarna i läroplanen – vad innebär de för var och en?Illustration: Anna Bylund– Vad betyder exempelvis ”barns förmåga att lyssna och reflektera” i praktiken? Diskutera – vad lägger vi i begreppen?

Arbetslaget kan också ta fram egna mål med koppling till läroplanen, som till exempel ”vi pedagoger utvecklar vår förmåga att stimulera barnens språkutveckling” och planera hur det ska gå till.

Sedan är det bara att börja jobba och följa upp arbetet. Enligt Jan Håkansson är uppföljning en neutral, icke-värderande aktivitet, när man kontinuerligt samlar in dokumentation.

– Man skapar överblick, ytligt. Det kan vara enkäter till föräldrar eller självvärdering i arbetslaget, men också dagliga iakttagelser i arbetet med barnen.

På kommunnivå är det ofta statistik, som hur mycket personal förskolan har och hur barngrupperna ser ut. I förskollärarens vardag innebär det att dokumentera den pedagogiska verksamheten. Det här är ett område många tycker är svårt, enligt Jan Håkansson. Vad ska dokumenteras, vem och varför?

– Det finns inga genvägar, utan man måste skapa en struktur för hur dokumentationen ska se ut och vad den ska innehålla.

Han föreslår några beprövade metoder, som att fota eller filma utvalda aktiviteter, göra barnintervjuer och skriva ner observationer i en loggbok.Illustration: Anna BylundMen det gäller att veta vad man ska titta efter och inte fastna där, i insamlandet.

– Det är inte dokumentationen i sig som är det viktiga utan kommunikationen kring det man ser.

Nästa steg efter uppföljning är utvärdering där den djupare ”analysen”, sker och man drar nya slutsatser.

– Det innebär att göra en professionell värdering av det material som samlats in – analysera vad man ser för samband mellan hur man jobbar och målen man satt upp.

För att det ska kunna kallas systematiskt måste arbetslaget boka in regelbundna tillfällen då man träffas och diskuterar dokumentation. Det räcker inte med en utvärdering varje år, utan reflektionen ska finnas med löpande på möten och i planeringar.

– Ju tätare man kan ses desto bättre. Samtidigt är det inte huvuduppgiften, utan det är arbetet i barngruppen.

Men även i mötet med barnen är uppdraget att lyssna, läsa av och utmana vidare.

– Det är annars lätt att utvärdering blir en isolerad del och inte kopplas till den dagliga verksamheten, säger Jan Håkansson.Illustration: Anna BylundHur analyserar man då? Om ett arbetslag till exempel vill förbättra sitt arbete med språkutveckling, börja med att analysera: Vad fick vi fram i våra observationer? Fundera sedan över: vad kan vi göra annorlunda för att stimulera barnens språk mer framöver?

– Det är i de utvärderande samtalen som den professionella kunskap som finns hos arbetslaget kommer till uttryck, säger Jan Håkansson.

Enligt honom kan ett resultat av en utvärdering vara allt från en kunskap om var barnen leker helst, till vilka matematiska begrepp de använder eller vad föräldrarna tycker om inskolningen. Utifrån analysen drar man nya slutsatser. Därefter är det viktigt att ta steget från ord till handling – från utvärdering till utveckling. Återigen, att inte fastna i reflektionen utan också planera framåt.

Det finns en uppsjö metoder för att utvärdera pedagogisk verksamhet. Men det viktigaste är inte metoden i sig, utan vilket utrymme den ger för kommunikation, säger Jan Håkansson.

– Det svåra är att få till samtalet, dialogen.

Han vill inte rekommendera någon särskild modell, men hänvisar till Skolverkets BRUK, som en inspirationskälla att börja med. Förskollärarna har också ett uppdrag att kritiskt granska metoder, enligt läroplanen.

– Det är en viktig del, att ompröva de sätt man använder sig av. Med utbildningen förväntas man ha med sig ett vetenskapligt förhållningssätt.Illustration: Anna BylundEnligt Jan Håkansson är det inget som hindrar att man som arbetslag tar med andra parametrar i sin utvärdering än de pedagogiska. Fakta om lokaler, personalens kompetens, barngruppsstorlek och organisation kan också analyseras. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att personalens kompetens har betydelse för kvaliteten.

– Det kan leda till att man kommer fram till att det finns behov av fortbildning.

En fråga som ofta kommer upp är hur man ska dokumentera enskilda barns utveckling, utan att bedöma barnens förmåga.

– Alla metoder måste anpassas till de åldrar det är frågan om, påpekar Jan Håkansson.

Knäckfrågan är vad pedagogerna kan göra annorlunda för barnens skull. Men för att göra det måste man följa barnen. Man måste skilja mellan att beskriva och bedöma, enligt Jan Håkansson. Vi ser ofta på lärande som att man kan eller inte kan något. I stället är uppdraget att beskriva en lärprocess.

– Hur ser det ut när ett barn håller på och lär sig, när lärandet pågår. Det skiftar från dag till dag.Illustration: Anna BylundJan Håkansson tror att kraven på kvalitetsarbete framför allt upplevs som en uppvärdering av förskolan. Han har inte upplevt att förskollärare tycker det är tungt.

– Men man måste vara uppmärksam och skapa enkla rutiner. Utvärdering förlorar sin funktion om det bara blir en rapportering.

Även utifrån kommer krav på dokumentation från förskolorna om deras verksamhet. Men blanda inte ihop kommunens eller huvudmannens utvärderingar med arbetslagets, råder Jan Håkansson. Man har delvis olika uppdrag.

– Arbetslaget behöver kanske en annan information för att utveckla kvalitet i barngruppen än vad huvudmannen behöver i sin uppgift. Man får leva med den kollision som blir. Man kan ha användning av båda nivåerna.

LÄS MER

BRUK, Skolverkets vägledning för kvalitetsarbete och Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbetefinns på skolverket.se

Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem,Jan Håkansson (Studentlitteratur)

Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet, Sonja Sheridan, Ingrid Pramling Samuelsson (Liber)

Från kvalitet till meningsskapande: Postmoderna perspektiv – exemplet förskolan, Gunilla Dahlberg, Peter Moss, Alan Pence (Liber)

Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation, Bente Svenning (Studentlitteratur)

Det värderande ögat: Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning, Cato R. P. Bjørndal (Liber)

Samtal om barn och pedagogisk dokumentation i förskolan som bedömningspraktik,avhandling av Lise-Lotte Bjervås, Göteborgs universitet, gu.se, 2011

Läs fler artiklar om uppföljning, utvärdering och utveckling i Förskolan nr 9/2011 tema Läroplanen del 2 och nr 9/2012 tema Dokumentera pedagogiskt, lararnasnyheter.se

Tips för systematiskt kvalitetsarbete

  • Sortera i utvecklingsmålen, välj något eller några ni vill utveckla arbetet med.
  • Dokumentera. Titta på klimatet i undervisningen, barnens relationer – hur de lär tillsammans och hur pedagogerna stimulerar barnen?
  • Avgränsa analysen inom målet till en fråga. Välj exempelvis: Hur får barnen möjlighet att utveckla förmågan att lyssna? Identifiera utvecklingsbehov.
    Fundera på vad ni vill se för resultat om ett halvt till ett år. Fråga er: Vad ska vi pedagoger ägna oss åt för att påverka det här? Vad ska vi leta efter för tecken på att vi lyckats?
  • Sätt nya mål. På barngruppsnivå, pedagogisk nivå och verksamhetsnivå.

Tips från Jan Håkansson

Struktur på läroplanen

Förskolan har 30 mål och 53 riktlinjer

  • Normer och värden – 5 stycken
  • Utveckling och lärande – 22 stycken
  • Barns inflytande och ansvar – 3 stycken

Målen för barns utveckling och lärande kan delas in i:

Språk och kommunikation – 6 mål

Naturvetenskap och teknik – 5 mål

Matematik – 4 mål

Social utveckling – 4 mål

Kultur, motorik och skapande – 3 mål

Alla artiklar i temat Utveckla inifrån (9)

Fråga

Vilken inskolningsmetod använder ni i er förskola?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin