Ingår i temat
Barns funderingar
Läs senare

Samtalsstund med magiska krafter

Iskraft, älvkraft och kraften att byta åsikt. Allt ryms i ett samtal på Filosofiska förskolan i Enskede.

09 nov 2014
Samtalsstund med magiska krafter

Foto: Anna Simonsson
Fjorton filosofer samlas till ett samtal om magiska krafter. Nej, det här är inte en uppföljare till Sagan om ringen. Däremot sitter de vise fjorton i en ring och den som leder mötet håller i en silverglänsande ring. Hon heter Suzanne Axelsson och är förskollärare. Kollegan ”husfilosofen” Ellen Jacobsson antecknar allt som sägs i ett block. De tolv unga filosoferna, mellan tre och fem år, sitter på varsin ”tankesten” i form av en rund grå tygmatta.Varje vecka har den här barngruppen ett ”filosofiskt samtal” som följer en viss struktur. Ingen sitter inne med rätt svar utan man undersöker svaret tillsammans. Frågan ställs av de vuxna, men plockas upp utifrån barnens funderingar och lek. De senaste månaderna har barnen lekt att de har olika övernaturliga krafter, ofta inspirerade av Disneyfilmen Frost. Därför är magisk kraft temat för dagens samtal. Suzanne Axelsson börjar med att påminna om spelreglerna. Förutom silverringen finns en ”pratring” i genomskinlig plast som går runt till den som har ordet.

– Kommer ni ihåg hur ”pratringarna” fungerar, frågar förskolläraren.

– Den som leder samtalet håller i en pratring och den som pratar håller i en, säger Olivia, 5 år.

– Och vad gör de som inte har någon pratring, frågar samtalsledaren.

– Om en har pratringen måste vi andra lyssna på den, säger Arwen, 5 år.

Suzanne Axelsson frågar om någon vet hur man gör när man lyssnar?

– Man är tyst, säger Rut.

Mer detaljerade förslag kommer från olika barn i ringen. Man lyssnar med kroppen, med hjärtat, med bröstet, lungorna och med ögonen!

– Ja, man ser på den som pratar, visar respekt och lyssnar på andras tankar, säger Suzanne Axelsson.

Nu, när alla är införstådda med reglerna kan filosofisamtalet börja. Först ställer förskolläraren en fråga som är lätt för alla barn att svara på. De har dessutom fått frågan av henne tidigare en och en.

– Om du hade en magisk kraft, vilken kraft skulle du välja? frågar Suzanne Axelsson.

Först får Samuel 4 år pratringen.

– Bombelkraft, säger han.

Det förs till protokollet. Pratringen fortsätter sedan runt i ringen så att alla barn får ordet. Arwen vill ha en eldkraft, Ester en iskraft, Daria en älvkraft, Mika en mörk kraft, Rut en ”ljusröstkraft” och Svea en ”jättemångablommorkraft”. Men de allra flesta säger att de vill ha is- eller eldkraft.

Efter den första rundan är det dags för den svårare filosofiska frågan för dagen.

– Nu ska ni få tänka på varför ni vill ha just den kraften som ni valde. Men först tar vi en tankepaus, jag ser att vissa behöver det, säger Suzanne Axelsson.

Alla barn lägger sig ner på knä med pannorna mot golvet. Då tänker man hårt, förklarar en pojke.Foto: Anna Simonsson
Efter en stunds paus kan samtalet starta igen.

– Flera av er valde iskraften, jag är nyfiken, varför valde ni den, undrar Suzanne Axelsson.

Ester förklarar att hon gillar den och att hon vill bygga ett hus av is precis som Elsa (isprinsessan i filmen Frost).

– Olivia vill du ha iskraft av samma anledning som Ester?

– Om några är dumma och försöker döda någon, då kan man ta is mot dem, men den ska inte smälta, svarar Olivia.

När turen kommer till Arwen, som valde eldkraft först, har hon tagit intryck av de andras tankar.

– Jag tycker om iskraften …

– Har du ändrat dig, undrar Suzanne Axelsson.

Det är helt okej att ändra sig, det betyder att man lyssnat på andras argument.

– Jag har ändrat mig. För … Jag skulle kunna vara Elsa, för jag är lik Elsa, säger Arwen.

Här utbryter en spontan diskussion om huruvida Arwen är lik isprinsessan Elsa eller inte? Och vad Elsa egentligen har på sig i filmen och vilka som sett den … Suzanne Axelsson får komma in och påminna om vad de skulle prata om i dag.

– Hugo du ville ha eldkraft, varför?

– Jag tycker det är kul. Jag vill bränna upp så inga dumma kan … så de bränner sig.

– Du ska använda kraften för att skydda andra, frågar Suzanne Axelsson.

– Nä, bara mig själv.

Fler barn ändrar sitt val vartefter pratringen går runt. Många fler väljer iskraft än de gjorde först, någon ändrar till blomkraft. När det blir lite stimmigt ber Suzanne Axelsson barnen sätta händerna först på huvudet, sedan på magen och sist på knäna och påminner igen: Lyssna! Hon bekräftar vad de säger i ringen genom att upprepa och hon påminner barnen om att de kan ändra åsikt.

– Samuel du ville ha bombelkraft?

– Bomberkraft!

Jaha. Det blir till att ändra i protokollet. Skulle något bli fel upptäcks det oftast av barnen när de vuxna läser upp vad de har sagt vid ett senare tillfälle.

– Bomberkraften åker in i huset och förstör det lite. För att visa dem att jag inte vill, så att ingen tar min mamma eller pappa, säger Samuel.

Flera barn har samma tankegång. Att kraften ska skydda dem och deras familj från elaka personer.

När alla krafter uppmärksammats är det dags att sammanfatta samtalet. Det kan barnen göra själva ibland, men i dag är temat krafter helt nytt, och därför håller Suzanne Axelsson i det som kallas ett metasamtal: ett samtal om samtalet. Hon uppmärksammar barnen på likheter och olikheter i deras val, men att de kunde välja samma kraft av olika skäl, eller olika kraft men av samma skäl.

– I dag har vi samlat en massa tankar om magiska krafter. Många ville ha kraft för att kunna skydda sig och sina föräldrar. Vi har också pratat om hur det är att lyssna.

– I morgon ska vi leka och utforska det som vi har pratat om i dag.Foto: Anna Simonsson
Efter samtalet går barnen ut och de båda kollegorna sitter kvar en stund och reflekterar. Barngruppen har utvecklats mycket språkligt och socialt sedan de började med filosofiska samtal för ett år sedan. Då var de yngsta två år. Vissa hade svårt att prata, de sa kanske bara ett ord. Och de hade svårt att sitta still och lyssna mer än fem minuter. Nu sitter de i tjugofem minuter och alla har lärt sig prata inför varandra och uttrycka sina tankar. Men det har krävt mycket träning.

Att lära sig lyssna är en viktig förmåga om man ska kunna filosofera. Det är så man lär sig, kan fråga vidare och bli nyfiken, påpekar Suzanne Axelsson.

– Vi vill ofta att barn ska lyssna på oss vuxna, men det är lika viktigt att de lär sig lyssna på varandra.

Kan man lyssna kan man också ändra åsikt. När många barn ändrar ståndpunkt i ett samtal, som i dag, tolkar de vuxna det varken som positivt eller negativt. Det kan bero på olika saker: Disneyfilmen har stark påverkan, liksom grupptryck, men också att andra barn kommer med idéer som inspirerar.

Att kunna tänka kritiskt är en annan viktig förmåga för framtidens demokratiska medborgare. Därför uppmuntras barnen att ifrågasätta.

– Ytterst handlar det om vilket samhälle vi vill ha, de här är ju de som ska ta över, säger Ellen Jacobsson som tror deras arbetssätt har gett resultat.

– Jag upplever att barnen är mer frågvisa och verbala. De köper inte saker, utan frågar alltid varför.

För att ett filosofiskt samtal ska fungera bra krävs förutom att barnen kan spelreglerna att läraren känner ett äkta engagemang i ämnet. Annars blir samtalet trögt. Som vuxen måste man öppna sig för en mer fantasifull värld.

– Barn är ofta duktiga filosofer på så vis att de är mer öppna i tänkandet, eftersom de lever i gränslandet mellan fantasi och verklighet, säger Suzanne Axelsson.

Samtidigt är de vuxna nödvändiga för att visa formerna för hur man kan filosofera.

I förskolan Filosofiska är filosofin inte bara närvarande i samtalen. Förhållningssättet finns med hela tiden i vardagssituationer, lek och skapande. De målar av föremål från olika perspektiv till exempel och sätter ord på att samma sak kan se olika ut från olika håll. De äldsta arbetar med modern konst och undersöker konstnären Jackson Pollock och hur man kan välja att uttrycka sina känslor i olika färger.

Med de yngsta handlar filosofi mycket om att träna turtagning, som att ge och ta emot paket i en ring, till exempel, för att förbereda på dialog i grupp.

Och även om filosofi inte finns inskrivet i den svenska läroplanen tycker arbetslaget att filosofins byggstenar finns där. Många mål handlar om kommunikation och inflytande, liksom etik och livsfrågor. Att lära sig lyssna, argumentera och agera demokratiskt.

Under senaste året har barnen arbetat med temat älvor och filosoferat mycket kring frågor som: Vad är en älva? Finns älvor på riktigt? Var bor de? Hur kommer man dit? Är de goda eller onda? Kan älvor hamna i fängelse? Och vad skulle du göra om du träffade en älva?

I linje med det kritiska tänkandet strävar personalen efter ett normkritiskt förhållningssätt. I älvtemat har de visat upp olika bilder på älvor som inte bara är unga, väna, smala och vita flickor, utan också älvor som är tjocka, spöklika, äldre, mörkhyade, pojkar och utan vingar. De togs emot med öppna armar.

– Barnen accepterade rakt av att alla var älvor, säger Suzanne Axelsson.

Barnen har med tiden kommit fram till att en älva är en liten person som kan flyga – med eller utan vingar. Att älvor bor i älvlandet, som man behöver en karta för att hitta till. Och att vissa kan vara fast i älvfängelset. Men att man inte får fånga och låsa in en älva hur som helst.

De filosofiska samtalen landar ofta i frågor om moral, makt, verklighet och fantasi.

Om älvorna finns på riktigt tvekar barnen fortfarande kring. Ändrar sig från dag till dag. Eller som någon sa:

– Älvor finns inte på riktigt – de finns på riktigt i fantasin.

FAKTA

Förskolan Filosofiska

Förskolan Filosofiska i Enskede har funnits i två år. Alla i personalen har fått fortbildning i filosofi för barn av till exempel den norska förskollärarutbildaren Beate Børresen och Bo Malmhester samt forskaren Liza Haglund, lärarutbildare, på Södertörns högskola. Ellen Jacobsson, som arbetar som barnskötare, har läst filosofi på universitetet och är förskolans egen ”husfilosof”. En bok som arbetslaget läst är Låt barnen filosofera (Liber) av Beate Børresen och Bo Malmhester.

Läs mer på filosofiska.nu

Foto: Anna Simonsson

Fråga

Hur stor är din barngrupp?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin