Ingår i temat
Fokus på de yngsta
Läs senare

Språket bubblar överallt

15 jan 2014

Foto: Anders G Warne

Ett stort ansvar vilar på pedagogens späda axlar. Hur man pratar och vad man säger är betydelsefullt ur en rad olika aspekter och det gäller också att ge barnen ett rikt språk men samtidigt vara begriplig, att ligga snäppet över deras nivå.
Som bekant handlar språk inte heller bara om det som kommer ur munnen – utan också om mimik och kroppsspråk. En god pedagog bör vara medveten om vad hen uttrycker med kroppen men också lyhörd för att, till exempel, kunna märka om någon inte riktigt förstår. Och när barnen inte ännu har ett talspråk lyssnar pedagogen in vad de kommunicerar med kroppen och sätter ord på det.

Det handlar också om balans – att prata mycket och språkutvecklande men samtidigt inte tala barnen till tystnad. Att uppmuntra till kommunikation och lämna utrymme för det – bjuda in barnen till dialog. För i grund och botten är det ändå dialog som språkande handlar om. Barnen måste få testa, känna att någon lyssnar – samtidigt som det också ska kunna vara okej att vara tyst.

Summa summarum: En god pedagog fångar barnens strategier för att kommunicera och bemöter dem på ett språkutvecklande sätt.

En som skriver under på vikten av kompetenta, språkande pedagoger är Polly Björk Willén, en av forskarna inom projektet Förskolan som barns språkmiljö.

– Pedagogens roll är oerhört viktig för barns språkutveckling och kanske ännu centralare när det gäller de yngre barnen. Äldre barn lär av varandra i till exempel leksituationer, men då det gäller de yngsta är det framför allt pedagogerna som står för språket. Så pedagogens betydelse ska inte underskattas, säger hon.

Om pedagogen är viktig för barnets språkutveckling, är den egna kompetensen viktig för pedagogen. Man ska ha kunskap om barns språkutveckling, hur man lär sig språk och hur språk blir till, förstå vad språkande är för slags process och inte bara ta den för given.

Men även om kompetensen är god kanske det ändå känns som om den inte räcker till i bland. Styrdokumenten är tydliga med att förskolan även ska arbeta med flerspråkighet. Enligt skollagen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både svenskan och modersmålet, läroplanen säger ungefär samma sak.

På Skolverket har man upptäckt att det kan vara ”lättare sagt än gjort”. Därför har man gett ut stödmaterialet Flera språk i förskolan – teori och praktik och Polly Björk Willén är en av författarna.

– Ibland är läroplanen ideologisk – inte praktiskt genomförbar på det sätt som står. Men vad man kan göra, som svensktalande pedagog, är att arbeta för att ge barnen ett rikt svenskt språk. Barn som ges möjlighet att språka blir språkligt nyfikna, vilket ”smittar över” och ger positiva effekter även på modersmålet, säger hon.

Eftersom mycket av det som står i stödmaterialet kan appliceras till språkutveckling överhuvudtaget, borde skriften kunna vara användbar även i enspråkiga förskolor. Den handlar trots allt om att skapa en utmanande språkmiljö, vilket är bra för alla barn.

En annan av pedagogens viktiga uppgifter är att organisera verksamheten så att den gynnar samtal. Norska samtalsforskaren Liv Gjems studier visar att 80–90 procent av samtalen i förskolan är vardagssamtal, därför borde också vardagssituationerna användas till att stimulera barnen att prata om det som de tycker är meningsfullt.

Det är just en av sakerna som utmärker en skicklig pedagog, tycker Polly Björk Willén, att utnyttja alla tillfällen som dyker upp för språkutveckling.

– Att se och ta till vara på alla småpratstunder som uppstår, när man är ute på promenad, sitter och ritar eller pysslar, bläddrar i en bok… En skicklig pedagog gör det fokuserat och medvetet – på många erfarna pedagoger sitter detta i ”ryggraden”.

Handen på hjärtat – ”småpratstunder” uppstår även mellan pedagogerna i förskolan. Hur ska man egentligen förhålla sig till det – är vuxenprat att betrakta som ett fult ord?

Polly Björk Willén tycker inte det. Däremot ska man vara medveten om hur man ”vuxenpratar”, inse att man är en förebild för barnen och förstås inte prata över huvudet på dem. Kanske kan man också få in barnet i samtalet på ett naturligt sätt: vad gjorde du i helgen? Vilka tv-program brukar du titta på?

– Det handlar också om att kollegialt våga säga till varandra ibland, att ”det här tar vi inte just nu”. Det tror jag att pedagoger skulle kunna bli lite bättre på.

Men vuxenprat till viss del är inte fel, menar hon. Barn lär sig även av att lyssna när vuxna talar till varandra, de får ett språk på det sättet också – och det kan vara en del i en stimulerande språkmiljö.

LÄS MER

Projektet Förskolan som barns språkmiljö:
http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2012/10/30/fokus-pa-forskol-ans-sprakmiljo

Liv Gjems forskning:
http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2012/10/28/bjud-dialog

Logopeden Barbro Bruce om småpratstunder och att kunna lyssna:
http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2012/10/27/lika-viktigt-kunna-lyssna

Tidigare forskning av Polly Björk Willén:
http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2009/04/30/sma-barn-byter-sprak-medvetet

Tre myter som avlivas i Flera språk i förskolan – teori och praktik

  1. Det är lätt för förskolebarn att lära sig språk, det sker naturligt.
    Man måste förstå att det är ett stort jobb att lära sig ett språk, det sker inte per automatik. Att det ”går fortare” för barn beror på att de arbetar med sitt språkande hela dagen – och det krävs en stimulerande språkmiljö.
     
  2. Barn kan inte lära sig ett annat språk förrän de har lärt sig ett språk ”ordentligt”.
    Ingen forskning visar att ensidig förstärkning av modersmålet gynnar utvecklingen i svenskan. Det avgörande för om ett barn ska utveckla ett eller flera språk är att barnet exponeras för språken och ges möjlighet att samspela och språka med både barn och vuxna på sitt/sina språk.
     
  3. Det är svårt för invandrarbarn att lära sig svenska.
    I forskningen finns det inga som helst belägg för att barn i förskolan med annat modersmål än svenska skulle ha svårare att lära sig svenska än kamraterna som talar svenska som modersmål. Alla barn behöver en stimulerande språkmiljö.

Skriften finns att beställa eller ladda ner på: skolverket.se

Alla artiklar i temat Fokus på de yngsta (27)

Fråga

Om du får önska dig vad du vill inför det nya förskoleåret 2020 – vad väljer du då?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin