Läs senare

Städerna satsar på storförskolor

aktuelltStora förskolor med över 150 barn är numera ett faktum i framför allt storstäderna. Men forskarna är kritiska.

12 okt 2016
Städerna satsar på storförskolor

Den generella bilden av en svensk förskola är nog fortfarande ett enplanshus med kanske två till tre avdelningar. Max fyra. Men förskolesverige börjar se annorlunda ut. Fler och fler barnfamiljer väljer att antingen bo i centrum i storstäderna eller samlas i populära och redan förtätade närförorter.

Det saknas ny mark att bebygga och huvudmännen behöver därför hitta nya lösningar. En sådan kan vara att öppna förskolor med plats för allt fler barn. Men det i sig är inget självändamål, betonar Ana Maria Deliv som är chef för förskoleförvaltningens kvalitetsavdelningen i Malmö.

– De allra flesta av våra förskolor är fortfarande på runt två till tre avdelningar. Men vi måste tänka utanför boxen. Vi har en stor utmaning i obalans i efterfrågan. Där vi geografiskt har mark att bebygga förskolor finns ingen efterfrågan. Vi har skapat till exempel bussförskolor och bygger förskolor på tak för att lösa detta, men måste även undersöka vilka stora lokaler som skulle kunna omvandlas för att passa förskoleverksamhet.

I våras var hon en av de tjänstemän som tillsammans med lokala politiker var på studiebesök i Oslo. Huvudfokus för resan var att studera kvalitet, understryker Ana Maria Deliv, men Malmö-teamet passade även på att besöka Margarinfabrikens förskola. Det är Norges största med plats för runt 500 barn. Ana Maria Deliv konstaterar att erfarenheten gjorde henne och kollegorna positivt överraskade.

– Verksamheten på Margarinfabriken är oerhört strukturerad och det är såklart en förutsättning. Man kan väl sammanfatta det med att de av oss som tidigare var emot stora enheter rent generellt ändrade uppfattning efter att vi hade varit på Margarinfabriken.

Planeringen är redab  i full gång för en större enhet med cirka 300 platser i Västra Hamnen och det finns planer på ytterligare en förskola med ungefär lika många platser. Men med dagens krav på ytor i malmö är det inte aktuellt med en förskola med så många barn som Margarinfabriken, enligt Ann Maria Deliv.

I Midsommarkransen i södra Stockholm ligger Kastanjen med plats för runt 200 barn. Förskolan är inhyst i ett före detta serviceboende. Inför beslutet om Kastanjen, som i lokaltidningsrubriker kallades ”jätteförskolan”, pågick en het politisk debatt.

– Vi är oroliga att det blir rörigt för barnen och att de kan komma att känna sig otrygga, sa till exempel miljöpartisten Jessica Jormtun till Tidningen Liljeholmen-Älvsjö i februari 2012.

Nu står förskolan klar sedan tre år tillbaka och chefen Anna Lindmark ser många fördelar.

– Framför allt vad gäller att erbjuda barnen bredd i utbud och för pedagogernas reflektion. Den är svår att få till på små förskolor och därför skulle jag vilja se mer av denna utveckling, att de mindre förskolorna går ihop eller växer. Det gör det också lättare för oss förskolechefer att fysiskt vara på plats, eftersom vi i nuläget ofta ansvarar för många geografiskt utspridda småenheter.

Förskollärare Moa Sabel är samordnare på Kastanjen och sökte sig aktivt hit. Just att det samlas en stor bredd och mångfald av kompetens under samma tak var det som lockade henne.

– Som förskollärare är man mindre ensam i sin roll. I dag faller stort ansvar på oss och på små förskolor är det i dag vanligt att man kan vara den enda legitimerade. Hos oss finns alltid andra förskolekollegor att bolla med, säger Moa Sabel.

Men det kräver en tydlig struktur och ansvarsfördelning, betonar hon. En av de stora utmaningarna är informationsutbyte och att få till en verksamhet där alla medarbetare drar åt samma håll.

– Det finns ju så många viljor i och med att vi är en stor personalgrupp, vilket samtidigt är en styrka. Men man behöver nog vara ganska stresstålig för att trivas här.

En annan utmaning är lokalerna. På Kastanjen delar två grupper på tre stora rum vardera. Till varje grupp hör tre pedagoger, varav minst en är förskollärare. Det gör att arbetslagen, om totalt sex personal, ständigt möts.

– Det är öppna ytor. Och framför allt för de allra yngsta barnen är det viktigt att bygga rum i rummen, så att de kan gå undan.

Denna aspekt lyfter även Pia Williams, professor i pedagogik som bland annat studerar hur gruppstorlek påverkar barns möjligheter till lärande, utveckling och välmående.

– Det kräver sin personal om en sådan här förskola ska fungera. Arbetslaget behöver vara välutbildat och ha verktyg för att exempelvis anpassa miljön för att skapa lugn i aktiviteterna.

Hon betonar vikten av att dela upp barngrupperna i mindre grupper under hela dagen. Det är alltför vanligt att den möjligheten bara finns under kanske 1,5 till 2 timmar på förmiddagen.

– Det räcker inte. Många barn har långa dagar i förskolan, det är viktigt att kunna vara i mindre grupper under hela dagen.

Pia Williams sticker inte under stol med att hon generellt oroas över utvecklingen med stora enheter.

– Utifrån vår forskning kan jag vara tydlig med att jag är väldigt kritisk. Det är många aspekter man måste ta hänsyn till om det ska fungera.

Därför bör kommuner och andra huvudmän alltid göra en grundlig barnkonsekvensanalys när de funderar på stora förskolor, säger Pia Williams. Ofta talas de om möjligheter och flexibilitet, men fokus är då ofta på personalen.

– Man bör fråga sig utifrån vems perspektiv och behov? Hälften av alla barn i svensk förskola är i dag är mellan ett och tre år. Hur påverkas de av så många relationer? Vad gör det med deras trygghet och anknytning?

Fakta: storstädernas största förskolor:

Vi tog kontakt med de centrala förskoleförvaltningarna/avdelningarna i landets tre största städer och tog reda på vilka förskolor som är respektive kommuns största, i dagsläget (sep 2016):

Stockholm:

Kastanjens förskolor: 154 barn (Stadsdel: Hägersten-Liljeholmen)

Förskolan Torget i Årsta: 137 barn (Enskede-Årsta-Vantör)

Förskolan Vintergatan i Johanneshov: 132 barn (Skarpnäck)

 

Göteborg:

Solvagnens förskola: 168 barn (Stadsdel: Västra Hisingen)

Fågelvik förskola: 167 barn ( Stadsdel: Västra Hisingen)

Friarelyckans förskola: 166 barn (Stadsdel: Norra Hisingen)

 

Malmö
(förskolorna i Malmö är inte längre uppdelade på stadsdelsnivå, utan finns numera under en central förskoleförvaltning):

Dekanens förskola:165 barn (belägen i södra innerstaden)

Kryddgårdens förskola:162 barn (belägen i Rosengård)

Arkitektens förskola: 160 barn (belägen på Ärtholmen, i närheten av Hyllie)

Fråga

1 juli träder förskolans reviderade läroplan i kraft – har du hunnit sätta dig in i förändringarna?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin