Läs senare

Stärk berättandet med ordträning

ForskningAtt vara trygg i språket har stor betydelse för det verbala berättandet. Därför bör man vara extra noga med den språkliga miljön kring flerspråkiga barn, visar lingvisten Josefin Lindgrens avhandling.

Stärk berättandet med ordträning
Illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars/Agent Molly & Co

Du har undersökt 4–6-åringars berättarförmåga. Vad gör dig nyfiken på just detta?

– Det är en period av stor språklig utveckling och jag ville ta reda på hur det kan avspeglas i förmågan att berätta. Dessutom finns flera forskningsresultat som tyder på att förmågan att berätta kan spela stor roll för barnets framtida möjligheter att lyckas i skolan. Ändå vet vi ganska lite om det, särskilt i en svensk kontext.

Du har också valt att jämföra enspråkiga barn med barn från två olika språkgrupper: svensk- och tyskspråkiga samt svensk- och turkiskspråkiga. Varför det?

– Jag ville undersöka om det fanns någon skillnad i förmågan att berätta mellan dessa olika grupper. Tidigare har man också ofta utgått från att förmågan att berätta är oberoende av språkkunskaper. Har man en gång lärt sig tekniken, kan man det oavsett språk. Jag ville ta reda på om det stämmer.

Sexåringarna skilde ut sig mest, de är starkare både i berättarförmåga och ordförråd.

Vad visar dina slutresultat, i stora drag?

– Att det generellt sker en tydlig progression under de här åren. Sexåringarna skilde ut sig mest, de är starkare både i berättarförmåga och ordförråd. Mellan 4- och 5-åringarna sågs också en utveckling, men inte lika markant. Där finns fortfarande stora individuella skillnader mellan olika barn, den har jämnats ut när barnen når 6-årsåldern.

Josefin Lindgren

Josefin Lindgren är forskare i lingvistik. Hon lade fram sin doktorsavhandling på Institutionen för lingvistik och filologi vid Uppsala universitet i maj 2018. Numera är hon verksam vid Leibniz-Center for General Linguistics som är ett forskningsinstitut för språkvetenskap i Berlin, Tyskland.

Vad säger resultaten om hur tvåspråkighet påverkar berättarförmågan?

– Min studie indikerar att teorin om att berättarförmåga är oberoende av språkkunskaper inte stämmer. Förmågan att berätta visade sig vara tydligt länkad till språkkunskaper. Jag hade nämligen även med ett ordförrådstest i mötet med varje barn och resultatet på det visade sig påverka berättarförmågan markant. Ett annat viktigt resultat är att det inte går att dra alla tvåspråkiga barn över en kam. De tyskspråkiga barnens resultat var på samma nivå som de enspråkigas, medan de turkiskspråkiga barnen som grupp både hade sämre ordförråd på svenska samt låg ungefär ett år efter de enspråkiga barnen i berättarförmåga.

– Jag har inte fördjupat mig i orsaken till skillnaderna, men kan konstatera att dessa tvåspråkiga grupper skiljer sig åt i bakgrundsfaktorer. Dels är tyska som språk mer likt svenska, dels hade barnen i den tyskspråkiga gruppen mycket högutbildade föräldrar. Dessutom hade de även ofta en svenskspråkig förälder. Detta gällde inte de turkiskspråkiga barnen.

Fanns det någon särskild anledning till att du valde att undersöka just de här språkgrupperna?

– Jag ville från början titta på om det fanns skillnader mellan att lära sig två närbesläktade språk, som svenska-tyska, jämfört med att lära sig två språk som är väldigt olika, som exempelvis svenska-turkiska. Det blev tyska för att jag själv talar flytande tyska och turkiska därför att data från svensk-turkiska barn skulle samlas in inom ramen för min handledare Ute Bohnackers projekt om barn som talar svenska-turkiska och svenska-arabiska samt även barn med språkstörning. Det fanns alltså en tanke bakom urvalet, men det berodde också på praktiska omständigheter.

Hur har du gått till väga för att mäta barnens förmåga att berätta?

– Jag, eller min turkisktalande kollega, har mött varje barn enskilt under 30 till 45 minuter, oftast på barnets förskola. Vi har då visat tre bildsekvenser på sex till åtta bilder vardera, där barnet skulle berätta vad som hände på bilderna. De tvåspråkiga barnen gjorde detta på båda språken, men vi använde olika bilder så att de inte kunde lära sig berättelsen utantill. Jag har filmat varje möte och sedan bedömt barnens berättelser utifrån en standardiserad mall där de fått poäng för olika komponenter som de har inkluderat i sina berättelser. Komponenterna är delar av berättelsens övergripande struktur som exempelvis när och var något sker, beskrivning av vilket mål karaktären har med sina handlingar och vad den gör för att uppnå det.

Vad kan dina resultat lära förskollärare?

– Att ordförrådet är viktigt för förmågan att berätta och att det därför är angeläget att hela tiden träna ord. Det är också viktigt att vara lite extra uppmärksam på flerspråkiga barn. Om de har problem med grammatik och ordförråd som gör att de berättar på ett sätt som inte blir begripligt kan det bero på att de har bristande kunskaper i svenska. Men en språkstörning kan yttra sig på liknande sätt och därför är det viktigt att vara uppmärksam.

Vad kan förskollärare göra för att stärka barns berättarförmåga?

– Många arbetar ju redan medvetet språkutvecklande. Men det är viktigt att komma ihåg att vara än mer noga med att uppmärksamma den språkliga miljön runt flerspråkiga barn och exempelvis benämna allt man gör för att stödja deras ordförrådsutveckling.

– Detta gagnar så klart även enspråkiga. Det är också bra att jobba mycket med olika typer av berättelser. Det behöver inte vara sagor, berättelser finns överallt. Som vuxen kan man också visa hur en berättelse läggs upp genom att själv berätta och ge stöttning genom ledande frågor om barnen tappar tråden när de berättar.

Fotnot:

Avhandlingen Developing narrative competence: Swedish, Swedish-German and Swedish- Turkish children aged 4–6 går att ladda ner här: http://www.diva-portal.org/smash/search.jsf?dswid=6489

Fråga

Vad skulle betyda mest för att din arbetsmiljö ska bli bättre?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin