Läs senare

Ta död på fördomarna

Arbetskamraten gör sig rolig över muslimer och överviktiga. Vad göra? Förskolan tipsar om hur du sätter stopp för fördomsfull jargong på jobbet.

23 maj 2014

Illustration: Janette Bornmarker
Det ska börja en ny tjej på jobbet. Din gamla kollega läser högt från informationen till personalen och försöker uttala det arabisktklingande namnet: ”Är det al-Qaida som ska börja här, eller?” Du suckar och känner dig olustig. Det är inte första gången som kollegan skämtar på ett olämpligt vis. Förra veckan handlade det om den överviktiga städaren, en annan gång om att romer var tjuvaktiga. Hur sätter man stopp för detta beteende?

– Det första steget är att markera tydligt och tala om för kollegan att du inte tycker det är okej, säger Gabriella Fägerlind, jämställdhets- och mångfaldskonsult som skrivit boken Mångfald i praktiken – handbok för verksamhetsutveckling.

Ett annat sätt är att prata ihop sig med andra kollegor i förskolan. Stör de sig också på jargongen? Då kan man komma överrens om att alla markerar. Om kollegan ändå fortsätter dra sina skämt kan det vara läge att ta upp frågan med förskolechefen.

– Jag tycker att det är viktigt att uppmärksamma chefen på vilken jargong som råder, hur man kommunicerar med varandra i arbetsgruppen. Om det är en jargong som inte är acceptabel så bör det åtgärdas. Annars finns risken att situationen förvärras, säger Gabriella Fägerlind.

Trakasserier är ett uppträdande som kränker en person. Det kan exempelvis handla om att man förlöjligar. Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivaren se till att förebygga så inte någon anställd utsätts för trakasserier som har koppling till kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Gabriella Fägerlind föreslår att chefen kallar till ett möte där arbetsplatsens värdegrund diskuteras. På mötet kan man ta upp vad arbetsplatsen står för och hur personalen lever upp till det. Ett sätt att förebygga är att upprätta en plan, där åtgärder beskrivs.

– I den kan punkter införas som handlar om organisationskulturen. Man kan lägga in regelbundna möten på temat och diskutera frågor som: ”vad är trakasserier?”, ”vilka effekter kan trakasserier ge för individen, arbetsgruppen och verksamheten?” och ”hur vill vi ha det i vår arbetsgrupp – hur ska vår uppförandekod vara?”, säger Gabriella Fägerlind.

En annan metod är att förskolan skapar ett rapporteringssystem där anställda anonymt kan berätta om skadlig jargong eller om att trakasserier förekommer.

– Det är ett sätt för arbetsgivaren att få reda på detta. Ibland kan det vara enklare för anställda att berätta om det anonymt.

Enligt Gabriella Fägerlind innebär detta att arbetsgivaren får sätta in åtgärder på bred front eftersom man inte vet på vilken avdelning problemet finns.

– Men å andra sidan kan ju alla arbetsgrupper behöva påminnas om detta regelbundet, inte minst för att behålla ett bra arbetsklimat.

Om skämten går så långt att någon på arbetsplatsen anser sig trakasserad är det arbetsgivarens skyldighet att utreda vad som hänt och sätta stopp för beteendet. Till att börja med kan förskolechefen samtala med den som har trakasserat och ge personen en tillsägelse. Fortsätter trakasserierna kan arbetsgivaren vidta kraftigare åtgärder, som varning, omplacering eller vid allvarliga fall uppsägning. Vid omplacering är det i första hand den som har trakasserat som bör flyttas.

Men egentligen borde det inte behöva gå så långt. Vad som är okej att skämta om på jobbet är ganska enkelt. Det menar Anna Lundberg, genusvetare vid Linköpings universitet:

– Det handlar om att inte använda skämt som härskarteknik. Det är lätt att trycka ned folk genom att förlöjliga dem. Makt och skratt hör ihop, säger hon.

När det gäller överviktiga städare eller romer är det redan utsatta grupper, som blir ytterligare nedtryckta genom sådana skämt.

– Det är lättare att skämta om den som är under en i makthierarkin, säger Anna Lundberg.

Hon menar att ett bra sätt att bemöta förtryckande skämt är att helt enkelt inte skratta. I stället kan man se mycket uttråkad ut.

– Det dödar den här typen av härskarteknik direkt! Hela situationen faller om ingen skrattar. Om skämtaren ifrågasätter din humor är det bara att säga: ”Jag skrattar bara åt sådant som är roligt”.

Humor på jobbet har dokumenterat positiva effekter. Att skratta ihop kan binda ihop arbetsgruppen och göra jobbet roligare. Enligt Anna Lundberg går det att skämta om det mesta så länge man gör det på rätt sätt. Roliga skämt är snarare inkluderande än exkluderande.

– Andemeningen ska inte vara ”du är sämre än jag”. Jag ogillar också när folk avslutar sina meningar med ”jag bara skojade”. Det är ett sätt att inte ta ansvar för hela sin talhandling. Dessutom är det väldigt svårt att bemöta, säger Anna Lundberg.

Har det gått så långt att det har utvecklats en jargong bland kollegorna som bygger på härskartekniker, så har gruppen stora problem. Anna Lundberg tycker att det är viktigt att chefen markerar i ett sådant läge.

Om det inte hjälper med att säga till kan chefen ta in någon expert som jobbar med normkritik. Fördomsfulla värderingar är lika allvarliga även om de kommer ut i form av skämt. Skämtet är ingen isolerad företeelse, utan speglar maktstrukturerna i samhället, säger Anna Lundberg.

Så här hanterar du fördomsfulla skämt på jobbet:

  • Skratta inte. Se i stället mycket uttråkad ut.
  • Säg till personen att det inte är okej att skämta på det sättet.
  • Prata ihop dig med andra kollegor, så att ni alla kan markera.
  • Gå till chefen och be att hen kallar till ett möte, där arbetsplatsens värderingar och organisationskultur diskuteras. Ta vid behov in extern hjälp.
  • Uppmärksamma gärna chefen på diskrimineringslagen och fråga om det finns en plan för att förebygga trakasserier på arbetsplatsen.

Källa: Gabriella Fägerlind och Anna Lundberg

Fråga

Om du får önska dig vad du vill inför det nya förskoleåret 2020 – vad väljer du då?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin