Läs senare

Tackla barns oro med KBT

18 jan 2014

Författaren till Jag törs inte men gör det ändå, Martin Forster, är legitimerad psykolog och doktor i psykologi. Hans inriktning inom området är kognitiv beteendeterapi, KBT, som bygger på att tankar, känslor och beteende styr varandra ömsesidigt. Boken vänder sig till föräldrar men ger också forskningsbaserad kunskap till pedagoger från förskolan och uppåt.

Eftersom materialet är väl strukturerat passar boken bra att läsa bitvis och direkt anpassat till det aktuella problemet i familjen, barngruppen eller skolklassen. I några inledande kapitel ger författaren generella råd för att förebygga och övervinna rädsla och oro hos barn och sedan följer fyra teman: Våga stå upp för sig själv, Våga synas och höras, Våga misslyckas och Självkänsla.

Verkliga situationer beskrivs på ett livfullt sätt. Simon, 2 år, vill inte gå till förskolan. Han visar motvilja och säger uttryckligen att han inte tycker om andra barn. Psykologen/författaren, här i rollen som pappa beskriver sin egen kamp mellan känsla och förnuft i dialogform och analyserar skillnaden mellan rädsla, oro och närliggande känslor.

I en text vänder han sig direkt till barn, i den här stilen: ”Om du blir rädd kan du alltså tänka att det inte är du som är rädd – det är bara larmgubben…”. Jag finner det sympatiskt och värt att pröva. Den återkommande forskningsrutan ger med statistik och i resonerande form svar på hur svenska barn och unga mår och hur vanligt det är med fobier och ångestproblem. Författaren poängterar att rutorna är en möjlighet för läsaren att fördjupa sig och att studierna som presenteras ska stödja de råd som ges i övrig text.

Frågan varför psykisk ohälsa hos unga ökar just i Sverige problematiseras. Ett möjligt svar finns i forskning som handlar om relativ fattigdom och jämlikhet, menar författaren. Sverige sticker också ut i jämförelse med andra industriländer, när det gäller ungdomsarbetslöshet. Man jämför sig med ungdomar där man bor helt enkelt. Hur stor roll spelar arv och miljö? Den ständiga frågan har utretts i många tvillingstudier och hamnat på att generna står för cirka 50 procent, familjemiljön 10–20 procent och erfarenheter utanför familjen 30–40 procent. Att leva med en förhöjd sårbarhet eller medfödd blyghet behöver inte vara negativt. Det är plus, minus och balans som gäller.

Självkänslan, hur man tänker om sig själv, som ansetts så viktig, tycker Martin Forster med stöd av forskning att man kan tona ner och bygga upp tilltron till förmågan att klara av saker. Då närmar man sig i praktiken begreppet självförtroende, som i sin tur kan tangera narcissism. Det är viktigt att vara så konkret som möjligt och inte bara sträva efter att ”må bra”.

Enligt KBT:s perspektiv är konkreta mål och strukturerade övningar A och O. Livet bör handla om att sträva efter mening och glädje snarare än att minska rädsla och lidande. Intressant finner jag avsnittet om ett vanligt högstadieproblem, att en elev, klassens drottning, styr andan i en klass där allt kommer att handla om status och makt i stället för skolarbetet. Andra fallbeskrivningar som handlar om mobbning, där föräldrarnas attityd i bästa välmening kan leda helt fel, vore bra att ta upp i lärarutbildningen. Martin Forster förmedlar att sammanhangen är komplicerade och inger samtidigt hopp.

Jag törs inte men gör det ändå: om barns välmående och självkänsla
Martin Forster
Natur & Kultur

Fråga

Vilken inskolningsmetod använder ni i er förskola?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin