Ingår i temat
Förskoleklassen
Läs senare

Talraden – en glömd metod

Barn i 4–5 årsåldern är naturligt intresserade av talraden och siffrorna.
Det borde man bli bättre på att ta tillvara, säger matematikforskaren Bo Johansson.

20 Apr 2010

Bo Johansson har under lång tid varit verksam som lärarutbildare och forskare vid institutionen för didaktik vid Uppsala universitet. Han vill slå ett slag för talradens och ramsräkningens betydelse för barns matematiska utveckling och gav för ett par år sedan ut boken Så erövrar barnen matematiken: talradsmetoden ger nya möjligheter, tillsammans med kollegan Michael Wirth.

– Jag är ursprungligen psykolog och började med min forskning vid psykologiska institutionen på tidigt 80-tal. Vad jag fann då och vad som har varit återkommande är att ju duktigare barnen är på talraden, att räkna framlänges och baklänges, desto duktigare är de på subtraktion, addition eller vilken matematisk färdighet du vill.

Talraden som inlärningsmetod är inget nytt påfund, säger han, utan har varit känd länge men blivit bortglömd och hamnat i skymundan av den nu gällande monografiska, allsidiga metoden för matematikinlärning.

– Ett skäl till att många är kritiska är nog helt enkelt att många använder ord som ”rabbla” och ”drilla” när de talar om räkneramsan. Det gör att det uppfattas som något okreativt och mekaniskt av föga värde, men det tror jag är fel, säger Bo Johansson

– För barn i åldern 4–5 år handlar talraden inte om något mekaniskt utan för dem är det ganska spännande och viktigt att utforska ramsan och att kunna räkna långt.

Bo Johansson är noga med att poängtera att det inte handlar om att träna eller drilla barnen, utan att uppmärksamma och visa intresse när de själva experimenterar med räkneramsan.

Den allsidiga synen på matematikinlärning är att man ska börja med ett litet talomfång, exempelvis talen 1–6 i årskurs ett, och arbeta med alla fyra räknesätten, genom konkretisering, exempelvis med hjälp av klossar och tärningar.  I talradsmetoden förespråkar man att man arbetar med ett större talomfång, som 1–100 och inledningsvis med addition och subtraktion, säger han.

– Konkretisering är det naturliga första steget in i matematiken och det finns ingen anledning att ifrågasätta den metoden i förskoleklass eller till och med i årskurs ett. Samtidigt finns det en risk för att man leder in barnen i en återvändsgränd som inte är hållbar när man kommer upp i högre tal.

– Ger man barnen en chans att utveckla färdigheten att se talen som siffror i talserien så har de fått ett fantastiskt verktyg för att lösa matematikproblem.
Bo Johanssons forskning fokuserar framför allt på barn i 5–7-årsåldern men han har gjort undersökningar på barn från 3–4 år upp till ungdomar i gymnasiet och gett dem olika typer av talserie- och ramsräkningsuppgifter. Genomgående har det visat sig att de som har ett gott behärskande av ramsan också är duktiga inom andra områden av matematiken.

Exempel på genombrott i barns erövringar av talraden är när barnen kan räkna till 40 och har upptäckt tiotalsregelbundenheten. Klarar man det som sexåring ligger man långt framme, menar Bo Johansson. Ännu viktigare är att kunna räkna baklänges. Då man måste kunna lösgöra räkneorden från varandra och hålla i minnet vilket ord man har sagt och vilket ord man ska leta efter därnäst. Sexåringar som klarar av att räkna baklänges förbi det första tiotalet, till exempel från 12 till 7, har också gjort ett stort genombrott.

När är det lämpligt att börja introducera talraden och siffrorna för barnen?
– Egentligen kan man göra det hur tidigt som helst. Jag har massor av exempel som visar att om föräldrarna leker med räkneramsan och siffrorna med barnen så snappar de upp det väldigt tidigt.

– Min erfarenhet är att när barn är runt 4–5 år och börjar intressera sig för att skriva sitt namn så börjar de också intressera sig för att skriva siffror. Då handlar det om huruvida vi uppmuntrar det eller inte. Det finns exempelvis massor av lekar och aktiviteter kring räkneramsan, som att räkna när man leker kurragömma eller räkna trappsteg i trappor tillsammans med barnen.

Alla artiklar i temat Förskoleklassen (25)

Rösta

Är du nöjd med er gård?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin