Ingår i temat
Kroppen
Läs senare

Därför intresserar sig barn för kroppen

KroppenBarn är fascinerade av kroppen. Hur den ser ut inuti, fungerar och känns. Det är en nyfikenhet som bör uppmuntras av flera skäl, tycker forskarna.

av Sara Djurberg
26 mar 2018
26 mar 2018
Därför intresserar sig barn för kroppen
Fysisk aktivitet är viktigt inte bara för att må bra. Det påverkar även hjärnan och inlärningsförmågan positivt. Foto: Pixabay

Fyraåringen tittar upp och frågar plötsligt:

– Hur kan det bli röst av luften i luftstrupen?

Ja, hur var det nu med stämbanden? Vi tar till Youtube där en läkare beredvilligt sticker ner en kamera i halsen och filmar sina stämband samtidigt som han förklarar hur de sätts i svängning av luften från lungorna.

Frågan är bara en i raden från min fyraåriga dotter den senaste tiden. Hon vill veta allt från hur maten blir bajs till vilken som är kroppens största muskel. Jag ringer upp Carolina Lunde, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet med inriktning på barns kroppsuppfattning, för att få svar på varför barn är så upptagna av kroppen och hur den fungerar.

– Jag tänker att det beror på att kroppen är väldigt fascinerande. Kanske är barn också mer ofiltrerade vad gäller att känna efter i kroppen, medan vi vuxna lärt oss att strunta i vissa av dess signaler, säger hon.

Tilltron till sina förmågor och sin kropp är jätteviktig för ens självkänsla.

Hon tillägger att kroppen i dag också är laddad. Det är ett stort fokus på utseende och det vet man att barn tidigt snappar upp.

Att få sin nyfikenhet tillfredsställd är viktigt inte bara för kunskapen i sig, menar Carolina Lunde. Genom att lära sig om kroppen och prata om den får barn ett språk för vad som händer i kroppen.

– De lär sig att sätta ord på olika kroppsdelar och berätta hur saker känns. I det ingår att prata om sånt som känns bra i kroppen, men också om sånt som inte känns bra. Att till exempel ha ett ord för sitt eget könsorgan så att man inte säger att man har ont i magen när man har ont i snippan, och att det inte ska vara mer laddat än nåt annat, säger hon.

Förskolan kan bidra till att ge barn en positiv kroppsuppfattning genom att just samtala om kroppen och tillåta barns utforskande av den, anser hon.

– Man har också sett att det verkar vara bra att fokusera på kroppens funktioner som motpol till fokus på hur kroppen ser ut. Det kan dels handla om rörelse och rörelseglädje, att lära sig att känna stolthet i vad man kan göra med sin kropp, men också att känna in hur olika saker känns i kroppen, säger Carolina Lunde.

Redan i tre till femårsåldern är barn medvetna om kroppsideal och hur man bör se ut enligt normen. Däremot har de oftast inte börjat applicera dessa ideal på sig själva. Den kritiska blicken på den egna kroppen kommer senare, någon gång i lågstadiet, enligt forskningen. Yngre barn har ofta en positiv relation till sin kropp och är stolta över sina fysiska förmågor.

Att stärka och uppmuntra den känslan kan vara skyddande inför framtiden, enligt Carolina Lunde.

– Tilltron till sina förmågor och sin kropp är jätteviktig för ens självkänsla och den är som en injektion mot negativ kroppsuppfattning senare, säger Carolina Lunde.

Något som också hjälper mot omgivningens krav och förväntningar på hur man ska se ut är att tidigt ifrågasätta de rådande normerna när man pratar med barn.

– Man kan tillsammans utmana idéer om att killar inte kan ha klänning till exempel.

Hur kan förskolan stärka barn som inte är så fysiskt säkra?

– Det är bra att koppla ihop fysisk aktivitet med glädje och att göra det lekfullt. Om det finns utrymme så kan man individanpassa för barn som är väldigt försiktiga så att de kan finna glädje i kroppen på andra sätt. Det kan innefatta att uppleva saker med kroppen: hur känns det inombords när man lyssnar på musik? Hur känns det när man stryker nåt mjukt över huden? Att måla och vara kreativ. Det finns många sätt att känna stolthet över vad kroppen klarar av som inte nödvändigtvis är fysisk aktivitet, säger hon.

Att fysisk aktivitet påverkar hjärnan positivt och är bra för både minnet och koncentrationsförmågan finns det mycket forskning som visar. Det har också kommit flera studier på senare år som pekar på att motoriken hänger nära ihop med inlärningsförmågan.

Janna Gottwald, doktor i psykologi vid Uppsala universitet och forskare på Durham University i England, har i sin forskning visat ett samband mellan god finmotorisk förmåga och kognitiva förmågor hos 18 månader gamla barn.

– Vi såg att de barn som var bättre på den motoriska uppgiften, att stoppa en leksak i ett rör, också var bättre på att på kort tid hitta en leksak som vi gömt, och på att hindra sig själva från att ta en spännande leksak, säger Janna Gottwald.

Man vet att det finns en koppling mellan motorik och hjärnans exekutiva funktioner, där arbetsminne och att kunna planera och utföra, men också hindra sig själv från att utföra handlingar, ingår. Arbetsminne är förmågan att hålla information aktuell under viss tid.

Dessa funktioner är i sin tur viktiga för inlärningsförmågan. Samma del av hjärnan som kontrollerar motorik styr även delvis de exekutiva funktionerna.

– Det finns även forskning på äldre barn i förskoleåldern som visar att barn som är bra på finmotorik också är bättre på matematik och språkinlärning. Tydligast resultat finns på matematik, säger Janna Gottwald.

Innebär det att man kan bli bättre på matte genom att öva på finmotoriken?

– Utifrån min forskning kan jag inte säkert säga att motoriken är grunden för kognitiv utveckling, det kommer jag att fortsätta att undersöka. Men en japansk studie från 2017 visade att sjuåriga barn som tränade sin finmotorik tio minuter per dag redan efter tre veckor fick en bättre analytisk förmåga, säger Janna Gottwald.

Därför är det viktigt att förskolan inte bara ger utrymme till fysisk aktivitet generellt utan också specifikt uppmuntrar motorisk träning, anser hon.

Man kan lägga tid på att utveckla finmotoriska färdigheter, som att lära sig knyta skor till exempel. Det är också viktigt att barn som behöver extra stöd får det, till exempel barn som har risk för att utveckla DCD (motorisk koordinationsstörning) och ADHD. Vi vet att barn som har motoriska problem har mest att vinna på motorisk träning.

Fråga

Vilken inskolningsmetod använder ni i er förskola?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin