Läs senare

Tryggt när alla kan rutinerna

UtvecklingssamtalUtvecklingssamtal är svårt och utmanande tycker många. Stadsdelen Norrmalm i Stockholm har valt att göra egna mallar som stöd för förskollärarna. På Åkarps förskolor i Burlöv har stressen minskat sedan barnen får vara med.

Millian Stål, snart 3 år, har själv valt vad han vill visa upp för vårdnadshavarna Erik Stål och Sandra Nilsson. Bredvid sitter förskolläraren Paulina Johansson.
Foto: Åkarps förskola

En möjlighet för vårdnadshavare och personal att diskutera barnets utveckling och lärande. Det är själva syftet med samtalet, men dess former varierar stort mellan landets förskolor. Riktlinjerna i läroplanen säger inte mer än att det är förskolläraren som ansvarar för att utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande överensstämmer med de nationella målen. Mikael Ejerblom är enhetschef på Skolverket och konstaterar att det förutsätter att personalen har följt barnets utveckling.

– Samtalet ska bygga på en bred och nyanserad bild av barnets lärande där hela arbetslaget bidrar. I förskolan finns inga mål att uppnå utan man får göra en bedömning av hur barnet utvecklas och lär sig, säger han.

Men hur ska det gå till i praktiken? På många förskolor har man tagit fram gemensamma mallar. Det gjorde även Norrmalms stadsdelsförvaltning i Stockholm. 2014 tillsatte de en arbetsgrupp som tagit fram en ny mall för själva samtalet, med tillhörande riktlinjer och handledning för vad som är viktigt inför, under och efter samtalet. De tog också fram mallar och instruktioner för vilken information som ska skickas ut till föräldrarna och när.

Utvecklingssamtalet ska vara ett här och nu-samtal.

– Utvecklingssamtalet ska vara ett här och nu-samtal. Vi ska inte prata om hur barnet äter och går på toaletten, det tar vi i den dagliga dialogen, säger Catharina Frank, förskolechef.

Till stöd för förskollärarna finns ett inventeringsunderlag med fem punkter. De handlar om vilka utmaningar personalen gett barnen, vad barnet intresserat sig mest för, vilka lärprocesser det är inne i, vilka trådar som kopplar till avdelningens projekt och vilka kopplingar som går att göra till läroplanen. I det ligger en slags bedömning av barnets nuläge. Vad är hen intresserad av? Vad och hur lär hen sig just nu? Att göra den bedömningen kan upplevas som svårt, för förskolan har ju inga kunskapskrav. Men enligt Catharina Frank görs dagligen pedagogiska bedömningar av de lärprocesser barnen är inne i för att kunna anpassa verksamheten efter varje barn och läroplanen på bästa sätt.

Föräldrar nöjda med utvecklingssamtalen

Skolinspektionens förskoleenkät visar att nästan alla föräldrar, 95 procent, som svarat är nöjda med utvecklingssamtalen. De tycker att de får bra information om sitt barns utveckling och lärande. Var tionde menar dock att den löpande informationen, om barnets tillvaro och eventuella incidenter inte fungerat tillfredsställande.

– Däremot handlar det inte om att nå upp till vissa krav eller att barnet ska kunna göra på ett visst sätt utifrån sin ålder, säger Catharina Frank.

Jasmin Wafin är förskollärare och jobbar på förskolan Brunnsmästaren inom Norrmalms förskolor. I hennes arbetslag använder de reflektionsprotokollet som ett verktyg i projektarbetet.

– En bit in i terminen gör vi ett avstamp utifrån reflektionsprotokollet och fortsätter sedan att göra en avstämning varje månad. Det är ett sätt att följa barnens utveckling, berättar hon.

Inför utvecklingssamtalet får vårdnadshavarna hem fem frågor att fundera kring (se faktaruta). Den första punkten är tänkt att bjuda in till dialog.

Några som valt en annan väg är Östragårdens förskola i Åkarp. Sedan 2014 har de börjat låta barn från tre år och uppåt vara med på utvecklingssamtalet. Ett par år senare följde de andra fyra förskolorna inom Åkarps förskolor efter.

Som förberedelse tänker förskollärarna igenom två frågor: ”Vad är barnets intresse i nuläget?” och ”Vilka behov har barnet som verksamheten behöver stötta och utmana hen i?”. Sen får barnet välja en film, en bild eller något annat utifrån projekten avdelningen har igång som hen vill visa sina föräldrar.

– Föremålen placeras i barnets utvecklingssamtalslåda. Det blir lite spännande. Under samtalet hamnar fokus på materialet vilket avdramatiserar situationen för barnen, säger förskolläraren Paulina Johansson.

Syftet har varit dubbelt: dels ville de hitta ett sätt att minska förskolepersonalens stress över samtalen och förberedelserna inför dem, dels ville de öka barnens inflytande över sitt lärande och hjälpa barnen att förstå sitt lärande.

– Vi ville även ge barnen inflytande över vad som sägs om dem. De har rätt att vara med i det som rör deras utveckling. Vi fick också signaler från skolan att barnen var väldigt osäkra i samtalen om sin utveckling så vi tänkte att vi börjar jobba med det redan i förskolan, säger Paulina Johansson.

Stadsdelen Norrmalms mall för utvecklingssamtal:

  1. Finns det något särskilt som föräldrarna/vårdnadshavarna vill ta upp under samtalet?
  2. Vad väcker barnets engagemang och intresse just nu i vår verksamhet, och hur visar sig detta?
  3. Vilka pågående utvecklings- och lärprocesser ser vi just nu hos barnet? Hur arbetar vi just nu för att utmana barnets utvecklings- och lärprocesser vidare?
  4. Vilka spår ser föräldrarna/vårdnadshavarna av det vi gör i förskolan? Vilka andra intressen har barnet hemma/utanför förskolan?
  5. Finns det något som föräldrarna/vårdnadshavarna vill tillägga?

Fråga

1 juli träder förskolans reviderade läroplan i kraft – har du hunnit sätta dig in i förändringarna?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin