Läs senare

Utbildningen blev ett statuslyft

KrönikaIngrid Pramling Samuelsson, pedagogikprofessor, minns hur det var att tillhöra den ”nya generationen” förskollärare.

15 Jan 2018
Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet

Jag blev förskollärare samtidigt som Barnstugeutredningen pågick. Vi kände oss som den nya generationen förskollärare. Och som nyblivna förskollärare blev vi alla involverade i fortbildningen som utredningen förde med sig. I den blev jag en av de piloter som utbildade andra, trots att jag hade några få år i yrket. Det var en unik satsning som inte har sett något motstycke i andra förändringar inom förskolans värld.

Som utbildad förskollärare fick man en annan status. Vi behövde exempelvis inte signera närvarolistor på samma sätt som barnskötarna behövde. Och de var oss läkarna från bvc talade med när de kom ut till förskolorna. Snabbt blev jag sedan föreståndare och drev förskolan vidare.

En lite intressant historia är att arbetslaget i min förskola fortfarande, 30 år senare, träffas med jämna mellanrum. Jag minns det som att vi var vänner som stod varandra nära och kände varandras familjer. Vilket blev en chock när jag började vidareutbilda mig på universitetet. Där var det ju mycket anonymare.

Under flera år försökte jag att både arbeta på universitetet och ute i förskolan, men det gick inte i längden. Forskning och uppdrag för Socialstyrelsen och Skolverket vann kampen. Ett av uppdragen med att delta i skrivandet av det pedagogiska programmet vara att arbeta med Gertrud Schyl-Bjurman, som ju var en viktig person i förskolans utveckling. Hon hade lärt sig chi gong och vi tog pauser då hon instruerade oss i det.

Det pedagogiska programmet för förskolan, som sedan mynnade ut i läroplanen, blev milstolpar i professionsutvecklingen, dock inte med samma omfattande fortbildning som vid Barnstugeutredningens genomförande.

Nu har det mer blivit upp till varje kommun eller individ att ansvara för fortbildningen. Det menar jag är något som man som förskollärarkår borde driva, att få stöd i exempelvis en masterutbildning. Fältet behöver många högt utbildade förskollärare som kan driva den utveckling som det i dag är stor press på att de ska svara för.

Den akademiska världen med fokus på förskoleforskning har utvecklats parallellt med förskolan i praktiken, och till stor del av förskollärare som vidareutbildat sig och blivit licentiater eller doktorerat. Därför finns det också i dag mycket forskning som kan ligga till grund för att utveckla den vetenskapligt grundade förskolan som skollagen påbjuder. Här har också tidningen Förskolan bidragit genom att skriva om olika forskningsstudier och som har gjort dem mer kända för professionen.

Rösta

Är du nöjd med er gård?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin