Läs senare

Våga bjussa på tabbarna

SupportenAlla har upplevt rädslan för att klanta till det eller rentav misslyckas. Men även det som först verkade fel kan faktiskt bli rätt. I alla fall om vi låter oss lära något av misstagen.

14 jan 2019
Känner du dig misslyckad för att något gick snett? Försök att se på dina fadäser med blidare ögon och att ta lärdom av det som hänt. Då kan du vända fel till rätt och bidra till ett mer tillåtande klimat på jobbet.
Illustration: Istock

Penicillinet sägs ha kommit till av misstag. Kardborrebandet och dynamiten likaså. Det finns mängder av spännande historier om hur olika blunders mer eller mindre slumpartat resulterat i något fantastiskt. Som en revolutionerande upptäckt eller uppfinning.

För de flesta av oss är dock verkligheten lite mer invecklad än så. Vi ingår i komplexa sammanhang och är beroende av varandra. Och när det kommer till våra egna insatser har vi oftast svårt att se poängen med att göra fel. Oavsett om vi har missat att dela ut viktig information, planerat en aktivitet som inte funkar i praktiken, tappat tålamodet inför barngruppen eller något helt annat.

Vi vill prestera, klara av, vara duktiga. Gärna få beröm, i alla fall aldrig klagomål. Det händer att vi slätar över eller skyller på andra. Men för det mesta blir vi sura på oss själva och har svårt för att acceptera våra tabbar.

Det är dumt, tycker arbetslivsforskaren Sandra Jönsson vid Malmö universitet. Om vi inte stannar upp och reflekterar över vad som gått snett och varför, missar vi ett tillfälle att utvecklas. Dessutom riskerar vi att göra samma fel om och om igen.

Vi kan göra misstag och ändå uppnå våra mål.

– Fundera på vad som gick fel, gör om, gör rätt. Att komma vidare genom att lära sig något av sina misstag är en lärandeprocess som vi ser som ett naturligt inslag i pedagogiken, i arbetet med barnen. Men när det handlar om oss själva har vi inte alls samma tolerans, säger hon.

Sandra Jönsson menar att om vi aktivt försöker förstå vad som hände, och vad som kunde gjorts annorlunda, så går det som gick fel att vända till något bra. Fast det krävs att det finns ett intresse och ett engagemang att prata om sådana här saker – och tid.

Så skapar ni ett mer tillåtande arbetsklimat:

  • Leta inte syndabockar. Försöka ha förståelse för varandras arbetssituation.
  • Tänk på språket. Fundera på hur ni pratar om både egna och andras misstag.
  • Skilj på misstag och männi­ska. Separera vad som är en arbetsuppgift från dina kollegor som individer. Eller som man brukarsäga, man är inte dum bara för att man gjort en dum sak.
  • Prata om misstagen. Låt gärna ”vad har gått bra, vad har gått mindre bra – och varför?” bli en återkommande punkt på arbetsplatsträffarna.
  • Stötta och ge feedback. För­sök skapa ordentligt med tid för återkoppling kollegor emellan.

Källa: Sandra Jönsson, arbetslivsforskare på Malmö universitet.

– När vi är samlade i ett avskilt rum är det lättare att prata öppet. När det dessutom är möten som sker med viss regelbundenhet är det fullt möjligt att föra återkommande samtal kring det här.

Hur mycket tid som finns på en arbetsplats handlar förstås om ledarskap och resurser. När arbetsbelastningen är hög, hamnar frågor av det här slaget långt ner på listan.

Men att enbart lägga ansvaret på yttre omständigheter är inte särskilt fruktbart. Alla kan vara med och bidra till en arbetsplats med högt i tak och tillåtande klimat. Till exempel är det viktigt att tänka på hur man själv väljer att prata om sådant som misstag, fel och misslyckanden. Vilka ord använder vi? Bjuder vi på våra egna misstag eller lyfter vi bara fram andras?

− Det är bra om man vågar dela med sig. Du kan själv börja och berätta om en situation som först inte var så bra, men som kanske ändå blev helt okej i slutänden. Då kan ni tillsammans försöka förstå den processen, vad som ledde fram dit, säger Sandra Jönsson.

Det är också viktigt att komma ihåg att misstag inte är synonymt med misslyckande.

– Misstag kan vi göra utan att misslyckas. När vi pratar om misslyckande handlar det oftast om att vi inte når uppsatta mål, det vill säga ”vi skulle hit, men kom dit”. Misstag är något annat, särkopplat från målen. Vi kan göra misstag och ändå uppnå våra mål, säger hon.

När det gäller den romantiserade bilden av hur en fadäs kan vändas till något bra – som i berättelsen om hur uppfinnaren eller det enskilda geniet gör misstag på misstag som till slut leder fram till något storartat – ligger fokus oftast på en enda person. Sandra Jönsson påpekar att vardagen på de flesta arbetsplatser har ganska lite med den sortens verklighetsbeskrivning att göra.

– Det är väldigt sällan något står och faller med bara en enda individ. De flesta av oss ingår i komplexa organisationer med många aktörer, säger hon.

När vi släpper individtänkandet upphör också behovet av att leta syndabockar och skylla på någon specifik person. Något som Sandra Jönsson tycker är absolut nödvändigt. Hon ser syndabocksletandet som ett tydligt tecken på ett direkt ohälsosamt klimat på arbetsplatsen.

– Om man befinner sig i en organisation som letar syndabockar är det oftast ett uttryck för något annat. Som att det saknas tillit, bra kommunikation och förståelse för varandras arbetssituation, säger hon.

Värt att fundera på är också hur man förhåller sig till olika styrdokument. Checklistor och policyer i all ära, men när jobbet är för detaljstyrt blir det mycket som kan gå snett. Risken blir då att man slutar att lita på sin magkänsla och yrkestrygghet.

– Intentionen är förstås god, men vad skapar en sådan miljö för trygghet? Och vad händer med det goda samtalet? Alltför många listor kan hindra en från att tänka själv och försvåra den positiva process som reflektion och eftertanke oftast leder till, säger Sandra Jönsson.

Fråga

Tycker du att det är svårt med utvecklingssamtal?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin