Ingår i temat
Utveckla inifrån
Läs senare

”Våga vara kritisk”

Måste vi utvärdera allt? Våga säga nej, föreslår professor Gunnar Åsén som studerat forskningen om utvärdering i förskolan.

11 Nov 2013

Illustration: Anna Bylund

Man kan se att vi mer och mer börjar bedöma barns prestationer på ett förtäckt sätt, säger Gunnar Åsén, professor i didaktik vid Stockholms universitet.

Han tycker att läroplanens skrivningar om att förskollärare dels ska följa varje barns lärande, dels utvärdera verksamheten, är luddigt formulerade och leder till olika praxis.

– Skrivningarna öppnar upp för olika tolkningar, säger han.

Gunnar Åsén är en av författarna till Vetenskapsrådets forskningsöversikt om utvärdering i förskolan, som kom ut i år. I den pekar han ut två olika traditioner för utvärdering som kolliderar i dag – en anglosaxisk och en skandinavisk. I den anglosaxiska ligger fokus på bedömning av barns prestationer och på stora studier av långsiktiga effekter av förskolevistelse. I den skandinaviska är traditionen att utvärdera förskolan som system och det anses inte lämpligt att bedöma enskilda barn.

I sin rapport skiljer Gunnar Åsén på statlig, kommunal och lokal utvärdering och på olika sätt att ta sig an uppdraget. Man kan titta på yttre strukturer och ramar, på lärprocesser eller på resultat och måluppfyllelse. Ett annat sätt att se på utvärdering är att försöka ringa in hela kedjan av mål, förutsättningar, process och resultat, vilket är mer tidsödande. Det finns alltid en risk att man reducerar komplexiteten i pedagogisk verksamhet för att få fram enkla siffror, menar Gunnar Åsén.

Illustration: Anna Bylund

– Många politiker tycker mätbarhet är tilltalande. Siffror utövar en speciell makt, det ses som objektivt och bra, säger han och problematiserar om det går att utvärdera verksamhetens kvalitet genom att bedöma enskilda barns prestationer.

– Det är inte lätt. Internationell forskning visar att vad man utvärderar kan lika gärna vara familjens insatser.

Med högre krav på utvärdering tycker Gunnar Åsén att arbetslag bör fundera över om de måste utvärdera allt.

– Ibland är det lika viktigt att kunna säga nej, eftersom det tar tid från verksamheten. Det krävs en djupgående diskussion där man frågar sig varför man ska utvärdera, för vem, och med vilka metoder?

Det finns många modeller att välja på i dag och han tycker förskollärare ska försöka ta reda på vad produkter och konsulter som erbjuder hjälp med utvärdering har för vetenskaplig grund.

– Förskolan är en stor marknad, säger han. Det är viktigt att vara kritisk.

Illustration: Anna Bylund

Arbetet ska utgå från läroplanen. Var också medveten om hur utvärderingen påverkar arbetet, påpekar han.

– Genom att utvärdera en viss sak betonar man det framför annat. På så vis får utvärdering alltid en styrande effekt.

Gunnar Åsén tror områden som lek och skapande alltmer kan få stå tillbaka till förmån för språk, matematik och naturvetenskap som är mer i ropet just nu. Han ser också en arbetsmiljörisk i förskolans ökade dokumentationsbörda om förskollärare tror att de måste följa upp allt.

– Dokumentera det som är centralt för hur man utvecklar verksamheten, råder han.

Och reflektera över dokumentationen i arbetslaget.

– Fler tänker bättre tillsammans.

Kritiska frågor vid utvärdering:

Motiv? Varför görs utvärderingen?
Intresse? För vem?
Innehåll? Vad utvärderas?
Metod? Hur går utvärderingen till?
Etik? Vilka etiska överväganden har gjorts, exempelvis i dokumentationen?
Värdering? Vilket innehåll värderas?
Ny kunskap? Hur tas den tillvara? Hur vägs olika utvärderingar samman?

Tips från Gunnar Åsén

Utvärderingens historia i korthet

  • 1970-tal Arbetslaget diskuterar vad som fungerar bra eller dåligt utifrån sin intuitiva kunskap. Barnobservationer.
  • 1980-tal Metoder som ”lägesbedömning” och självvärdering. Staten styr centralt med många regler, men lägger sig inte i den dagliga verksamheten.
  • 1990-tal Decentralisering och målstyrning. Fler privata utförare och marknadsanpassning. Finanskris och besparingar. Kommunerna börjar utvärdera.
    Inom förskoleforskningen utvecklas nya system som ECERS. Skolverket tar fram BRUK.
  • 2000-tal Det pedagogiska uppdraget betonas. Skolverket utvärderar nationellt och kommuner gör egna kvalitetssäkringar och föräldraenkäter.
    På individnivå får diagnostisering, standardiserade tester och individuella utvecklingsplaner genomslag. Begreppet pedagogisk dokumentation sprids, ökat individ- och barnperspektiv.
  • 2010-tal Ny läroplan med utökat pedagogiskt uppdrag och nya skrivningar om utvärdering. Varje förskollärare, arbetslag och förskolechef har ansvar för att utveckla sin verksamhet. Kommunen ansvarar för kvalitetssäkring. Skolinspektionen granskar förskolan på nationell nivå.
    Skolverket samlar in statistik.

Läs mer: Utvärdering i förskolan, en forskningsöversikt, Gunnar Åsén, Ann-Christine Vallberg Roth, Vetenskapsrådet, vr.se

Utvärderingsmonstret, kvalitets- och resultatmätning i den offentliga sektorn, Lena Lindgren, (Studentlitteratur).

Alla artiklar i temat Utveckla inifrån (9)

Rösta

Är du nöjd med er gård?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin