Läs senare

Var rädd om ryggen

Ryggen ska hålla ett helt arbetsliv och helst mycket längre än så. Med träning, rätt hjälpmedel och kunskap om hur man undviker de värsta fällorna kan du förebygga att få ont i kroppen av jobbet.

16 mar 2010

Barnens bästa är en självklarhet för de flesta som arbetar i förskolan. En bra inställning, men det behöver inte innebära att man helt gör avkall på sina egna behov och riskerar att kroppen tar stryk. Man behöver exempelvis inte bära gråtande barn på höften för att trösta dem eller lyfta barn som vill upp någonstans dit de inte når själva. Istället kan man sätta sig ner och trösta. Och i många situationer räcker det med att peppa barnen att klara saker på egen hand eller finnas i närheten och lita på deras egen kapacitet.
Statistik från Arbetsmiljöverket visar att antalet anmälda arbetsskador och arbetssjukdomar som beror på belastning har minskat sedan några år tillbaka, även om samma myndighet anser att det finns goda skäl att misstänka att långt ifrån alla fall anmäls till Försäkringskassan. Men många befarar att de låga möblernas återtåg kommer att leda till fler skador på sikt.
–Den dos av belastning som förskollärare får per dag är ganska hög. Men det är knepigt med belastningsskador, att veta orsaken, eftersom man gör så många olika saker på en dag i förskolan, säger Adam Jansson, arbets-miljöinspektör på Arbetsmiljöverket.

De vanligaste belastningsskadorna bland förskolepersonal drabbar ländrygg, nacke, axlar, skuldror. Eftersom skadorna ofta uppstår på lång sikt är det personer i åldern 50 plus som har mest problem.
–Trots att ergonomiska frågor är det kvantitativt största problemet genomgående i alla branscher när det gäller skador och sjukskrivningar är det en fråga som ingen verkar driva nuförtiden. Det är nästan aldrig som arbetsgivare hör av sig till oss med frågor om ergonomi, säger Adam Jansson.
Arbetsmiljöverket kräver att arbetsgivaren regelbundet ska ordna någon form av ergonomiutbildning för personalen. Regelbundet brukar innebära vart annat vart tredje år i takt med att man byter personal.
Una Flaathe är sjukgymnast och ergonom inom företagshälsovården i Uppsala och har arbetat med förskolepersonal sedan tidigt 90-tal. Hon tycker att det känns som om utvecklingen gått åt rätt håll ute på arbetsplatserna, med mer välplanerade lokaler och bra hjälpmedel. Till exempel är höj- och sänkbara skötbord numera standard när man installerar nya skötbord. Däremot är hon bekymrad över trenden mot låga bord och stolar, som växer i takt med det ökade intresset för Reggio Emiliapedagogiken.
–Som sjukgymnast och ergonom måste jag säga att jag ser problem med det eftersom det innebär en ökad risk för skador när man arbetar mot låga höjder och kanske böjer och vrider samtidigt i olika situationer, exempelvis när man ska hjälpa barnen, duka på och av och torka av möblerna. Som vuxen måste det finnas tillfälle att sitta vid ett högt bord.
Una Flaathe gör regelbundna besök på förskolor för att utbilda personalen i ergonomi och för att göra arbetsmiljöutredningar. Ibland utbildar hon hela personalgruppen och ibland gör hon arbetsplatsbesök hos enskilda personer som har besvär. Väl på plats gör hon en bedömning av utrustningen, arbetsrutiner, den individuella arbetstekniken och hur lokalerna ser ut och är inredda.
–I Uppsala har vi sedan länge arbetat förebyggande och rehabiliterande ute på arbetsplatserna. Utbildning i ergonomi till all personal är en viktig del.
Några bra grundregler som man alltid kan ha med sig är att arbeta kroppsnära och att undvika att arbeta över axelhöjd och under knähöjd. Det ska man exempelvis tänka på när man sätter upp hyllor. Man ska också sträva efter att minimera tunga lyft, böjningar och vridningar och knäbelastningar i ytterlägen.
–Exempel på bra träning för att stärka rygg, nacke och axlar är 20–30-minuters promenad om dagen – gärna snabba –  yoga, pilates, Qigong och styrketräning. Det vikt-igaste är att man hittar något som man trivs med, tipsar Una Flaathe.
Träning hindrar inte belastningsskador men ger dig mer marginal.
–Det är ju faktiskt en fördel med förskolläraryrket, att det är ett rörligt arbete med möjlighet att påverka innehållet, säger hon

Symtomen på belastningsskador kan variera, till exempel beroende på om skadan kommit smygande eller genom en olycka. Tidiga tecken på överbelastning av ländryggen kan kännas som värk eller som stelhet i nedre delen av ryggen eller som ischias, smärta som strålar ut i benet.
Var uppmärksam på trötthetskänslor i ryggen. Känner man det ska man fundera över vad man gör med sin kropp och vad man måste ändra. Den som misstänker att man har fått en belastningsskada genom arbetet ska prata med chefen som kan kontakta en ergonom för en utredning. Man kan också vända sig direkt till företagshälso-vården med sina besvär.
Har man ont ska man ändå försöka hålla sig i rörelse så mycket som möjligt och undvika sängliggande. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har granskat ett stort antal vetenskapliga studier och kommit fram till att man ökar möjligheterna till tillfrisknande om man rör sig i stället för att ligga still. Bland annat för att rörelse sätter fart på blodcirkulationen vilket hjälper musklerna att återhämta sig.
Elisabet Rödén och Lena Ahlstedt är båda förskollärare och ordförande respektive ledamot i Lärarförbundets arbetsmiljöråd. De säger att de får en hel del frågor om ergonomi från förskollärare och att de är bekymrade över att de allt oftare ser att det inte finns några möbler alls anpassade för vuxna ute på förskolorna.
–Jag tycker att man ska fundera över varför man väljer låga möbler, vad de passar till för aktiviteter och framför allt se till att det finns normalhöga möbler som alternativ. Man ska ha i åtanke att barnen bara ägnar några år av sitt liv i förskolan medan personalen ska hålla länge där, säger Elisabet Rödén.
–Det förebyggande friskvårdsarbetet är också oerhört viktigt och det borde vara obligatoriskt att använda sig av företagshälsovårdens ergonomer på arbetsplatsen, säger Lena Ahlstedt.
–En stor grupp av förskollärarna är i åld-ern 50–60 år som kanske inte uppmärksammar sina ryggproblem utan tar Alvedon och biter ihop. Deras yngre kollegor är duktigare på att säga ifrån och ställer högre krav på sin tillvaro. Det är jättebra och ett stort ljust hopp tycker jag, fortsätter hon.
 

       Så skonar du ryggen:

  • Prata mer om ergonomi på jobbet. Försök hjälpa varandra genom att titta, påminna, fundera och ifrågasätta hur ni gör.
  • Använd de bra hjälpmedel som faktiskt finns, som rullpallar, auto- matiska skötbord och stövelknektar så barnen kan dra av sig skorna själva.
  • Undvik tunga lyft. Utnyttja barnens kapacitet och låt dem träna på att ta sig upp i gungor och annat på egen hand.
  • Ta emot barnen ute på morgonen för att slippa påklädningsproceduren.
  • Använd rullpallen och sitt ner istället för att böja dig ner mot barnet, till exempel när du ska hjälpa barn vid låga bord och handfat, påklädning och så vidare.
  • Fundera på hur ofta och hur långa utflykter ni ska göra om det innebär att man måste dra på tunga vagnar. Putta på vagnen med magen och höften om det är tungt uppför.
  • Arbeta med att minska stressen. Stress ökar belastningskänsligheter och belastningar ökar stresskänsligheten.


Källa: Una Flaathe, Lena Ahlstedt, Elisabet Rödén och Adam Jansson

Fråga

Vad tror du skulle kunna locka fler att bli förskollärare?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin