Ingår i temat
Utveckla inifrån
Läs senare

Varför är det så knepigt?

Kvalitetsarbetet är en av de punkter som Skolinspektionen oftast slår ner på i tillsynen av förskolor. Vi har frågat Skolverkets och Skolinspektionens experter vad det beror på och vad som ställer till problem.

10 Nov 2013

Illustration: Anna BylundMånga förskollärare tycker att systematiskt kvalitetsarbete är svårt. Varför är det så?

Det finns en osäkerhet om vad som bör göras och hur. Ofta upplevs kvalitetsarbetet som något påklistrat som utförs på förskolechefens uppdrag, särskilt när det gäller dokumentationen, som också ofta upplevs ta mycket tid. Därför behöver förskolechefen arbeta med att engagera personalen i det här arbetet, så att det känns meningsfullt.

Skolinspektionens kritik handlar ofta om att kvalitetsarbetet blir enskildheter som inte sätts samman till en utvärdering, som sedan kan leda vidare till utveckling.

Vilka är de svåraste delarna?

Många tycker att det är svårt att veta hur de ska följa upp barns utveckling och lärande. Det finns en osäkerhet var skiljelinjen går mellan uppföljning och dokumentation av varje barn och bedömning av varje barn. Uppdraget är ju att se barnens lärprocesser och lärandestrategier i förhållande till verksamheten som erbjuds, utan att sätta upp mål för att de ska kunna vissa saker. Skolverket håller just på att ta fram de nya allmänna råden om kvalitet i förskolan som ska vara klara senast till årsskiftet 2013/2014. Under hösten kommer myndigheten kontinuerligt att lägga ut stödmaterial för kvalitetsarbete på webben, med konkreta exempel på hur man kan arbeta med struktur, rutiner och dokumentation.

Bortsett från att själva uppdraget kan verka förvirrande så finns det en djungel av olika metoder för kvalitetsarbete. Har ni koll på vilka som är bra och vilka som bör undvikas?Illustration: Anna BylundSkolverket tittade på metoderna fem och tio år efter att förskolan fick en egen läroplan, 1998. 2008 konstaterades att fokus på metoder som bedömer barn på ett sätt som inte är förenligt med skollag och läroplan hade ökat. Sedan dess är det oklart hur det ser ut, men det finns en förhoppning om att stödmaterialet Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation, som skickades ut till alla förskolor i fjol, har lett till att det har blivit mindre vanligt. Skolverket undviker att säga nej till vissa metoder vid förfrågningar, om LUS och TRAS till exempel, eftersom det beror på varför och hur man tänker använda dem om det är okej eller inte.

Skolinspektionen varken granskar eller bedömer enskilda metoder utan tittar på om undervisningen, och kvalitetsarbetet, följer skollagen och läroplanen. Tillsynen sker på verksamhetsnivå, alltså av kommunens förskolor totalt och inte varje enskild förskola.

Förskollärarna har ju ett särskilt ansvar för att kritiskt granska olika metoder. Kan man vägra att använda en viss metod som man inte tycker är bra?

Huvudmannen har ansvaret för att verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, som det står i skollagen. Som förskollärare har du ansvar för att kritiskt granska att det som görs inte strider mot det som står i skollagen och läroplanen. Har förskollärarna och huvudmannen olika uppfattningar om vad som är rätt och fel så måste man föra en dialog om det med utgångspunkt från det som står i styrdokumenten.

Vad får man inte göra?

I propositionen till skollagen står det att man inte ska kategorisera barn i olika grupper efter vad de kan och inte kan och/eller sätta upp statiska mål för vad barn ska kunna vid en viss ålder. I sitt tillsynsarbete har Skolinspektionen kritiserat kommuner som angett vissa mått för hur långt barnen ska nå i sin språkutveckling under förskoletiden och som använt olika former av observationsmaterial för att kontrollera det. Det stämmer inte överens med förskolans uppdrag.

Alla artiklar i temat Utveckla inifrån (9)

Fråga

Vad skulle betyda mest för att din arbetsmiljö ska bli bättre?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin