Ingår i temat
Utveckla inifrån
Läs senare

Växer med sagans kraft

Sagotema och reflektionsschema är två ingredienser i Kvarngränds recept för att lyckas med utvecklingsarbetet året runt.

11 Nov 2013

Foto: Christel Lind
Ute regnar det men på övervåningen i villan i Oskarström är det varmt under snedtaket. Sju barn och två pedagoger ryms runt bordet. Bredvid dem hänger ett par blå träningsbyxor. De ska bli ett par jätteben – ben till en jätte som barnen bygger.
– Hur mycket halm ryms, frågar förskolläraren Tina Öhrjegård.Illustration: Anna BylundHon pekar på en stencil hon tryckt upp som visar två lika stora säckar. De symboliserar de två halmpåsar som står på verandan på nedervåningen och som ska fylla upp byxbenen. Barnen har fått rita hur mycket halm som de tror kommer att behövas.

– Jag tycker två säckar, säger Felix.

– Jätten är så stor så jag tror båda får plats, instämmer Elion.

4–5-årsgruppen enas om att båda halmsäckarna kommer att behövas.

– Jag tror en och så hälften, en och en halv, säger förskolläraren och visar sin bild. Men vi vet ju inte.Foto: Christel LindBarnskötaren Lena Berger tror mindre behövs, nästan bara en säck, säger hon.

– Alla har gjort hypoteser och gissat, konstaterar Tina Öhrjegård.

Upp till bevis. Barngruppen tar på regnkläderna och går ut på verandan för att börja fylla benen.

Arbetet med jätten är en del i förskolans tema Nordiska sagor. Just nu läser de en svensk folksaga – Pojken som åt ikapp med jätten. Sedan flera år jobbar de med sagor kring en viss världsdel och knyter mål, utvärdering och utveckling till temat.

– Det är grunden som får kvalitetshjulet att snurra, säger Tina Öhrjegård.

I år fokuserar de extra på områdena matematik, skapande och kultur. Att de valde Norden beror på att Kvarngränd är med i ett utbytesprojekt med förskolor på Island, Norge och Finland.

Under åren har de rest i fantasin till Asien, Afrika, Australien och Nordamerika. 2011 fick Kvarngränd besök av Skolinspektionen och fick beröm av dem för sitt kvalitetsarbete med utgångspunkt i temat All världens sagor.Illustration: Anna BylundInför ett nytt sagotema går arbetslaget alltid igenom förra årets utvärdering för att se vad de ska ta med sig in i det nya. De har precis valt att lämna ett mål kring att arbeta med barnens förmåga att lyssna och reflektera som de haft länge. Det betyder inte att de inte arbetar med det längre, snarare tvärtom, de har blivit bättre och ser resultat.

– Innan vi väljer mål diskuterar vi: Hur fungerar vår barngrupp och vilka är våra svaga och starka sidor.

Förskolan har några övergripande målområden de arbetat med i flera år, som social förmåga och inflytande. Utifrån dem sätter de varje år tre specificerade mål. Även om de jobbar med hela läroplanen fördjupar de sig i några mål som känns extra angelägna att utveckla arbetet kring. Ibland tar ett mål flera år. Att arbeta länge med något är bra, tycker Tina Öhrjegård.

– Ofta kan det ta ett tag innan barnen kommer in i sagan och temat.

Hon är noga med att betona att de har uppnåendemål för arbetslaget och strävansmål för barnen. Det är pedagogerna som ska bli bättre på att ge barnen möjlighet att utvecklas genom miljön, aktiviteter och samspel. Det har varit viktigt för oss att uppnåendemålen är ”töftade”, berättar Tina Öhrjegård. TÖFT står för tidsangivet, önskvärt, framtida, tillstånd, ett begrepp de fick lära sig på en kurs i systematiskt kvalitetsarbete.Illustration: Anna Bylund– Det är nog ovanligt i förskolan, tror hon.

Tina Öhrjegård ger några exempel på hur de kopplar sagotemat till målen. Ett mål är att barnen ska få möjlighet att utveckla sin matematiska förmåga, utifrån eget inflytande. När de läste om en pojke i sagan som klättrade upp i ett träd och hur jätten drog i trädet så att pojken flög iväg som en projektil ville femåriga Nellie prova att skjuta iväg en docka från en buske på gården. Förskolläraren hakade på och det blev en populär lek. Gruppen testade hävstångseffekten på olika dockor och grenar. Nellie var stolt och de dokumenterade det hela till kommande reflektion.

Den här morgonen har Tina Öhrjegård också sett hur en pojke, som tidigare inte uttryckt sig mycket med ord eller material, började entusiastiskt skapa pojken och jätten i lera. Det berör målet om skapande och hjälpte honom göra sig förstådd. Hon tog ett foto för att dokumentera det och reflekterade med pojken. Det är också en iakttagelse hon kommer anteckna i sin loggbok, som hon tar med till nästa träff med kollegorna.Illustration: Anna BylundAtt arbetslaget arbetar systematiskt med sina utvecklingsmål innebär att de tar upp dem till diskussion regelbundet, vid arbetsplatsträffar och veckoplanering i grupp. Men även i reflektioner i vardagen, i samtal med kollegor, föräldrar och barn.

– Det gäller att få in det i det dagliga arbetet så att det inte blir något vid sidan av. Man fastnar lätt i att jobba med barn, eller med dokumentation. Jag jobbar gärna ihop med barnen med dokumentation och reflektion.

Lokalpedagogisk planering och reflektionsscheman är bra verktyg, enligt Tina Öhrjegård. Helst vill hon skriva några rader varje dag. På sina möten tittar arbetslaget på den dokumentation var och en samlat på sig sen sist och analyserar den i relation till årets mål som de tar fram på en Power point. Alla pedagoger har varsin plastmapp där det finns en flik för varje barn och en flik för observationer. De arbetar med portfolio, foton och filmar ibland. Kvarngränds arbetslag har med åren utvecklat sitt eget system för uppföljning. Tidigare har de använt TRAS, en omdiskuterad modell för att systematisera språkutveckling. Numera används det bara som diskussionsunderlag och det är en bra kunskap att ha i ryggen, tycker Tina Öhrjegård.

– Vi är inte ute efter att bedöma barnen, utan efter att få syn på saker och stötta.Illustration: Anna BylundDet är en känslig fråga om man bedömer när man kartlägger barns utveckling individuellt. Tina Öhrjegård menar att man bedömer barn genom att man jämför dem. Man ljuger om man säger något annat. Men det är för barnens egen skull.

– Vi måste veta att barn som behöver extra hjälp får det och får en handlingsplan. Men man får vara försiktig med hur man skriver i en portfolio.

På våren gör arbetslaget en avslutande utvärdering av sagotemat och diskuterar om de nått målen. I sina analyser vågar arbetslaget vara självkritiska. Det kan stå att det är svårt och att man inte nått ett mål, utan måste fortsätta arbeta med det. Vad är annars nyttan om man inte är ärlig?

På väggen i hallen finns alla årets mål uppsatta så att föräldrarna kan se dem. De tas också upp i utvecklingssamtal och på föräldramöten. Föräldrarna skriver ibland egna reflektioner om temat som kommer med i dokumentationen. Barnens synpunkter på temat tas tillvara i vardagen, men också i så kallade barnkonferenser när barngruppen intervjuas av de vuxna. Genom att fråga har förskollärarna fått veta mycket om hur de ska bli bättre.Illustration: Anna Bylund– Jag trodde inte att barn kunde tala om hur de lär sig bäst, men det kan de, säger Tina Öhrjegård och pekar på ett papper med citat från en barnkonferens: ”När en kompis visar”, ”med händerna”, ”med boken”, eller ”själv”.

Pedagogerna försöker tänka på att arbeta med olika ”lärstilar” för att tillgodose alla. Man delar barnen i tre lärgrupper efter ålder och intressen. En lärgrupp arbetar med sagan genom att rita kartor på hur de tror att pojken hittar till jätten. Att variera sig som pedagog under temaarbetets gång gör också att man lyckats fånga allas intresse bättre.

Vissa lär motoriskt, andra i skapande situationer och andra behöver lugna stunder.

– Ansvaret ligger på oss, aldrig på barnen, säger Tina Öhrjegård.

Att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete tar tid. Det är utmanande att hinna med, men det ger också en tydlig struktur.Foto: Christel Lind– Mitt fokus är klart, vad vi tänkt och vad jag vill åstadkomma. Det hjälper mig att få syn på saker.

Ute på gården i regnet bygger barnen vidare på sin jättedocka i halm och känner om den är tung eller lätt. Vems hypotes på ritpapperet ligger närmast sanningen om hur mycket halm som behövs i jättens ben? Barnen prövar att packa tjockt gult torkat gräs i joggingbyxbenen, men till slut är det helt fullt. De behövde visst inte så mycket som de trodde.

– Det blev bara en halv, säger Nellie.

– Lena hade rätt, säger Elion. Hon gissade hit, säger han och pekar på säcken.

Kvarngränds kvalitetshjul

  1. Planering och mål för året. Vad, varför, hur och dokumentationsmetod?
  2. Genomförandet. Olika lärgrupper och lärstilar. Dokumentation.
  3. Utvärdering och analys. Reflektera på möten samt en gång per år i en avslutande utvärdering. Sammanfatta diskussionen och dokumentationen på papper.
  4. Utveckling. Hur går vi vidare? Ta hjälp av vad ni vet nu.

Målbeskrivning i temat Nordiska sagor 2013–2014 – ett exempel

Övergripande målområde: Inflytande

Specificerat mål: Matematik

Uppnåendemål: Senast den 30/5 – 2014 har vi genom sagotemat gett barnen extra goda möjligheter att utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.

Målkriterier: Dokumentation finns som visar att barnen fått möjlighet att utveckla sin matematiska och reflekterande förmåga utifrån vårt sagotema.

Metod: Nordiska sagor, internationellt samarbete, foto, film, loggböcker, observation, samtal, Skype.

En gång per år görs en avslutande utvärdering av sagotemat då man ser om man nått målen. Arbetslaget skriver ner ungefär en halv sida analys om vart och ett av dem, och väljer ut några dokumentationer, till exempel barnkonferensen, som sparas i utvärderingen. Arbetslagets utvärdering används också av förskolechefen i kvalitetsredovisningen.

Tips för systematiskt kvalitetsarbete från Kvarngränds förskola

Alla artiklar i temat Utveckla inifrån (9)

Rösta

Är du nöjd med er gård?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin