Läs senare

Vem ska utbilda vem?

KRÖNIKAVad är poängen med att skriva in i skollagen att förskolan ska bedriva undervisning? Det undrar forskaren Christian Eidevald, som ser stora problem med det.

14 sep 2016

”I dag har vi lärt barnen att läsa.”
”Men … de kan ju inte läsa.”

”Jag sa inte att DE lärt sig, jag sa att vi LÄRT dem”.

Inför den nya skollagen år 2010 diskuterades begreppet undervisning, bland annat i tidningen Förskolan. Begreppet hade tidigare använts för att beskriva skolans arbete med elever utifrån i förväg definier­ade kunskapsmål. Trots protester kom det att användas i skollagen även för att beskriva förskolans arbete, tillsammans med regleringar om vem som får undervisa. I andra kapitlets trettonde paragraf står att endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för undervisning får bedriva undervisningen. I nästa paragraf står att det utöver lärare eller förskollärare får finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas.

Undervisning syftar på målstyrda lärarledda processer för utveckling och lärande. Förskolan har dock, till skillnad från skolan, inte kunskapsmål som barnen ska uppnå. I stället är uppdraget att skapa goda förutsättningar för lärande och utveckling. Formuleringarna i skollagen har lett till osäkerhet i arbetslag, och på vissa håll även konflikter. Betyder det att endast legitimerade förskollärare får genomföra undervisning? Vad skiljer undervisning från annan pedagogisk verksamhet?

Det som går att säga med säkerhet är att skollagen inte är anpassad till förskolans förutsättningar. Ibland leker jag med tanken att anmäla en barnskötare som ”bedriver undervisning”. Om inte annat för att få en juridiskt prövad definition av gränserna mellan förskolans yrkesgrupper, eller helt enkelt för att visa det olyckliga i lagens formulering.

En risk är att begreppet undervisning uppfattas som att förskolan nu ska organiseras likt ett traditionellt arbete i skolan. Ett tecken på det skulle kunna vara en ökad förekomst av ”matte- och skrivhörnor”. En annan risk är att förskollärare börjar se sig som de som ska lära ut kunskaper. Det barnen upplever som mest meningsfullt på förskolan är knappast när vi vuxna berättar för dem hur det är.

Målet, om jag tillåter mig att provocera lite, är inte att barnen ska lära sig läsa i förskolan. Styrkan i förskolans tradition är att utgå från den mening som skapas i verksamheten utifrån barns intresse och nyfikenhet. Det handlar om att anpassa den pedagog­iska miljön utifrån vad barnen är intresserade av och vad de behöver kunna för framtiden. Då kanske vi inte enbart ska ha fokus på vad barn lärt sig, utan säga: ”I dag har vi utifrån barnens nyfikenhet skapat bra förutsättningar för att barnen ska bli intresserade av att lära sig läsa.”

Spara

Fråga

1 juli träder förskolans reviderade läroplan i kraft – har du hunnit sätta dig in i förändringarna?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin