Ingår i temat
Digga digitala verktyg
Läs senare

Viktigt ha vuxna vid skärmen

Norska forskaren Margrethe Jernes pekar på behovet av närvarande pedagoger runt datorn – och en kritisk didaktisk reflektion.

30 sep 2012

Foto: Susanne LindholmFyra barn spelar dataspel. Det kan se ut som om ett socialt samspel pågår, men så är inte alltid fallet. Det säger doktoranden Margrethe Jernes, vid Stavangers universitet, som tittat närmare på digitala verktyg i förskolan där datorspel ingår. Barn kan stötas ut och språket bli fattigt om ingen pedagog närvarar, visar hennes nya studie där hon närgranskat barn som spelar.

– Samvaro är inte samma sak som socialt samspel. Det kan förekomma exklusion. Utifrån kan det se ut som att fyra barn spelar, men det kan vara en som aldrig är med. Det här är svårt att skriva och prata om, men det finns kontroll och makt i barns värld, säger hon.

Men mobbning och exklusion har väl inget med just datorn att göra? Jo, Margrethe Jernes menar det.

– Det är lite annorlunda med digitala verktyg eftersom de är skapade för en person, för individualitet. Kanske blir det annorlunda med en elektronisk tavla, funderar hon.

Så vad kan då förskollärare göra för att undvika uteslutning runt dataspel?

– Det är här regleringen kommer in. Förskollärare ska vara närvarande i den digitala kontexten, observera på plats så att alla får vara med, och prata om det med barnen. Man kan inte förvänta sig att 4–5-åringar själva ska ta ansvar för det här. De blir uppslukade av tekniken i nuet.

Dessutom lär barn bäst i samspel med andra barn och vuxna, enligt den sociokulturella forskningen. För att få ett lärandeutbyte är det viktigt att vara närvarande och aktiv som pedagog och använda språket. Annars kan det bli ordfattigt runt datorn, menar Margrethe Jernes.

– Digital aktivitet kräver kognitiv stimulering. Att man benämner och pratar om aktiviteten. Digital teknik är inte som lek med lego eller klossar.

En vuxen behövs för att möta barnens upplevelser och känslor på ett sätt som ett program inte kan.

– Jag har sett att ett problem är att spelet har sin egen agenda. Spelet kanske frågar: Mår du bra i dag? Men det har ingen dialog med barnet som svarar. Då är det positivt om förskolläraren är där och kan ta upp tråden.

Hon föreslår att man också i arbetslaget studerar några aktiviteter när barnen är aktiva med teknologin; ser efter var de vuxna är, vad de gör, om barnen är själva, vad de lär sig och om de kunde ha lärt sig det på andra sätt? Finns uteslutningsproblem?

En anledning till att förskollärarna inte alltid deltar vid datorn är bristande digital kunskap. En annan är den pedagogiska inställningen att barn ska få leka ifred. I studien Er det bra eller? intervjuade Margrethe Jernes och två forskarkollegor, förskollärare och barnskötare, om hur de själva ser på IKT i förskolan.

– De står i flera spänningsfält. Det är inte antingen eller, utan hållningen är sammansatt. De vill ge möjlighet att utforska och samtidigt kontrollera att alla barn får tillgång. Några barn behöver också mer tid än andra för att lära sig verktygen, säger Margrethe Jernes.

Någon teknikrädsla eller moralpanik tycker hon inte man kan tala om i Norge. Rädslan är inte så uttalad. I en nationell enkät uppgav 2–5 procent en klar skepsis till att använda digitala verktyg. Det är snarare så att en del förskollärare väljer andra områden att arbeta med i stället, enligt Margrethe Jernes.

– I min forskning visar jag att förskollärarna står i flera komplexa spänningsfält. De befinner sig i ett dilemma mellan styrdokument och förskolans fria val, mellan pedagogens plikt att följa upp lärandet och barnens fria utforskande, samt mellan olika metoder och visioner för innehållet i förskolan.

Enligt en nationell norsk kartläggning är förskollärarna förhållandevis positiva till teknologi. Men i djupintervjuer ser man att deras attityder är mer komplexa.

– De vill använda nya medier, samtidigt som de ser vikten av att reglera aktiviteterna.

De säger att de vill lära barnen mer om digitala medier, men att de själva först behöver mer kunskap. De vill exempelvis lära sig vad som är en säker och rimlig internetanvändning för barn i olika åldrar och hur de kritiskt ska värdera vilka spel som är lämpliga i förskolan.

– I min studie framgår det att förskollärarna efterlyser en generell digital kompetens, till exempel kunskap om pedagogiska programvaror. Jag har förstått att de också önskar att de hade större digitala färdigheter för att utnyttja de tekniska möjligheterna bättre. Men jag ser också att de eftersträvar en generell pedagogisk kompetens som är nödvändig i arbetet med alla delar av innehållet i förskolan.

Det verktyg som flest använder är digitalkameror, enligt en norsk nationell enkät 2010. Den visar också att de flesta förskolor i Norge har persondator, färgskrivare och cd-spelare. 84 procent använder datorn, framför allt till att spela spel för barn över tre år. Enligt Margrethe Jernes använder många också bildbehandlingsprogram, internet, projektor, scanner, mikroskop, telefon och program för att skriva, räkna, rita och presentera fakta. På de flesta förskolor är datorn tillgänglig för fri lek, medan den hos andra bara används ibland med en pedagog, eller bara av barn i behov av särskilt stöd. Förskollärarna i studien tycker det är skillnad på intresset när sakerna är nya för barnen och när de blivit en del av vardagen.

– Jag tycker det är ett balanserat bruk, tekniken finns där, men den är inte i fokus, säger Margrethe Jernes.

För bara några år sedan var det vanligast att använda stationära datorer med tecknings- och spelmöjligheter. I dag är alternativen fler.

– Teknikutvecklingen går fort, fler förskolor använder smartteknologi, surfplattor, elektroniska tavlor och geocaching*.

82 procent av förskolorna har egna hemsidor där de också lägger ut bilder. Den norska Datainspektionen har därför gett ut en skrift om försiktighet med bilder på internet.

– Förskollärare har behov av mer kompetens i nät-etik, och i att värdera spel. Det bör vara ett element i utbildningen, säger Margrethe Jernes.

Intervjuer med pedagoger visar att det framför allt är läroplanen som de utgår från och tolkar i sitt arbete med IKT. Två tredjedelar uppfattar det som att den norska läroplanen ger instruktioner på området. Där står: ”Barn bör få uppleva att digitala verktyg kan vara en källa till lek, kommunikation och kunskapsinhämtning”. Det finns också ett norskt temahäfte om IKT i förskolan som uppfattas som vägledande. En tredjedel använder den enligt den nationella rapporten.

Margrethe Jernes ser många pedagogiska möjligheter i den digitala tekniken, men efterlyser också mer pedagogisk diskussion.

– Jag tycker att förskolan först ska klara av sina visioner för arbetet med barnen, tänka ut sin didaktik och därefter var de digitala verktygen kan passa. Från fältarbetet vet jag att barn tillägnar sig digitala färdigheter väldigt snabbt. Möjligen är det andra saker som kan ge mer stimulans till deras utveckling och lärande än teknologi.

Hon nämner fysisk lek i naturen till exempel, och att barn ska få använda traditionella skapande verktyg, att få primära erfarenheter före virtuella. Samtidigt tycker hon man ska lyfta in digitala verktyg i olika teman.

– Om man arbetar med ett konstprojekt kan självklart digitala verktyg användas till både teckning, collage, bildberättande och så vidare.

Margrethe Jernes ser samtidigt ett ökande behov av kritisk reflektion över läroplaner och implementering av digitala verktyg i förskolan, över både styrdokument och praktik. Hon ger följande tips.

– Observera och var aktiv med teknologin. Var kritisk till exklusion. Var kritisk till läroplanen. Det kanske är lite kontroversiellt… men läroplaner kan tolkas, det står inte i detalj allt man ska göra.

Hon berättar om en förskola som köpt in surfplattor till alla barn, hon undrar varför?

– Acceptera inte bara blint marknadsföring av modern teknologi.

Margrethe Jernes pekar på att det är en yrkesprofessions uppgift att ifrågasätta förändringar utifrån sin specifika kunskap.

– Det är en förutsättning att förskollärarna har en kritisk, konstruktiv inställning till all sin didaktik, och där ingår de digitala verktygen.

För reflektion krävs också en bra utbildning, påpekar hon.

– Att kunna ställa kritiska frågor är avhängigt en viss kunskap.

 

* Geocaching är en form av skattjakt med hjälp av GPS.

FAKTA

Norsk avhandling om IKT

Margrethe Jernes är snart färdig med sin avhandling om IKT i förskolan. Den består av tre delar. Den första, Er det bra eller? publicerades 2010 och handlar om norska pedagogers syn på IKT. Forskare har djupintervjuat sexton pedagoger från sju förskolor, framför allt förskollärare. De andra delarna handlar om barnens perspektiv, fältobservationer av hur maktpositioner och exklusion kan skapas i barngrupper runt datorn. Teorierna bygger delvis på forskning av Agneta Ljung-Djärf som visat att barn positionerar sig socialt runt datorn, dels som deltagare, dels som observatörer. Hon delade in förskollärarnas IKT-hållning i tre kategorier: omsorgs-, fostrans- respektive utbildningsrationalitet.

LÄS MER

Er det bra eller?: Pedagogiska spänningsfält i möte med digitala verktyg i norska förskolor, av Margrethe Jernes, Marta Sinnerud och Marit Alvestad, Nordisk Barnhageforskning 3, 2010. Sök på titeln på www.nb-ecec.org

Utbreiing, bruk og haldningar til digitale verktøy og spel i norske barnehagar, HSH-rapport 2010/2.

Spelet runt datorn: Datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan, Agneta Ljung-Djärf, 2004. www.lu.se

Alla artiklar i temat Digga digitala verktyg (9)

Fråga

Välkommen tillbaks till jobbet! Vad ska du prioritera i höst?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin